|
|
Sök på 24volt.eu
|
|
Besökare/Visitors
online: 9
|
|
Bygga vindkraftverket själv |
Har man inga, eller bara begränsade kunskaper om hur vindkraftverk ska byggas, rekommenderas Hugh Piggott´s bok
"How to build a wind turbine". Boken är skriven på engelska och även om språket kan vara ett problem för
nybörjaren, är den så rik på bilder och illustrationer att allt ändå faller på plats. Priset för den 64 sidor
tjocka byggbeskrivningen är 18 € (ca: 170 svenska kronor). Den finns även översatt till franska,
spanska och italienska, för dem som behärskar något av dessa språk bättre än engelska.
Här hittar du Hugh Piggot´s hemsida, hans bok och andra
böcker han skrivit, samt annat intressant och matnyttigt.
En av hans tidigare böcker finns nu som fri pdf-fil:
PGM construction manual. Den finns
även översatt till danska av Sunwind" och heter då
PMG konstruktionsmanual
Andra fria dokument hittar man hos
Picoturbine (små savoniusturbiner).
Svar på sina frågor får man säkrast hos otherpower.com. Deras forum
har mer än 5000 registrerade besökare och många av dessa har massor med erfarenhet inom området.
|
Vad behöver man?
Det är en fördel om man har tillgång till svets, men man kan också låta någon annan göra svetsjobben. I övrigt
klarar man sig med enklare verktyg så, att man kan såga och borra i plywood och snickra blad till turbinen.
|
Magneter
När man fått förståelse för hur det hela fungerar är det vissa grejer man måste köpa, bl.a. magneter.
Tidigare har magneter varit svåra att få tag på till vettiga priser i Sverige, men genom
Solberga Vind kan man nu köpa en sats om 24
neodymmagneter (46 x 30 x 10 mm) för 108 €, vilket motsvarar ca: 1000 svenska kronor. I Hugh Piggotts
bygghandbok "How to build a wind turbine", används just den här storleken på magneter, men där förekommer också
ett annat format, 50 x 25 x 12,5 mm. Magneterna på bilden har den senare storleken.
Något man bör tänka på när man handskas med magneterna, är att dessa är världens starkaste magneter och att
man lätt kan skada sig på dem. Ett 24-pak magneter kan lyfta en bil och då kan man tänka sig in i vad som kan
hända om två rotorskivor fulla med magneter slår ihop och fingrarna kommer ikläm.
Magneterna är också sköra och tål inte smällar, då spricker de, eller smulas sönder. Ett gott råd är därför att
låta dem sitta ihop som de kommer förpackade tills dess man behöver dem, därefter plockar man loss dem en efter
en. Sprider man ut dem är olyckan garanterat framme, det har jag själv erfarenhet av.
|
Lackisolerad koppartråd
Vad man också behöver är lindningstråd (lackisolerad koppartråd) till generatorns lindningar. Lacklisorerad
koppartråd hittar man hos någon av landets alla lindningsverkstäder.
Tyvärr levereras lindningstråd bara på stora rullar och köper man 3 kg lindningstråd från en 22-kilosrulle, kan
lindningsverkstaden ta betalt för hela rullen, eftersom man annars riskerar bli liggande på ett lager av
lindningstråd man inte har någon användning av. Den diameter på tråden vi lindar våra generatorer med
(normalt 1-1,6 mm) brukar ofta finnas på lindningsverkstädernas hyllor, så har man tur behöver den inte alls
kosta så mycket.
Elfa säljer lackisolerad koppartråd i mindre kvantiteter, men eftersom de inte själva lindar om tråden på mindre
rullar, utan köper den tjänsten blir priset därefter.
Till en 3-, 5-fasgenerator med tolv magnetpoler (upp till 3-meters turbindiameter) på varje rotorskiva går det
åt ca: 3 kg lindningstråd och eftersom inköpspriset ligger strax över 90 kr/kg (inkl. koppartillägg), bör man
kunna få en 3-kilosrulle för kanske 500 kronor. I och för sig innebär det här en del extra arbete för
lindningsverkstaden eftersom tråden måste lindas om på en mindre rulle, som de förmodligen dessutom måste hålla
med.
|
Nav
Nästa del i vindkraftverket som man heller inte kan tillverka själv är navet. Själv har jag valt att köpa en
4-bultad axeltapp (Opel) från Jula för 199 kronor. Centrumnavet på detta har en diameter på 56 mm och
bultcirkeldiametern är 100 mm. Bultarnas dimension är M12. Detta är av intresse när man skaffar stålskivor
på vilka magneterna ska fästas, alltså rotorskivorna.
Ett kanske smidigare alternativ till Opels axeltapp, är att gå till bilskroten och köpa ett hjulnav
från skrotad Volvo, eller någon annan bil. Fördelen med dessa nav är att de kan skruvas fast i den balk de ska
fästas vid. Skulle lagret gå sönder och navet behöva bytas ut är det en fördel om navet inte sitter fastsvetsat.
Vilket man väljer spelar för övrigt ingen roll, inte heller om navet har fyra, eller fem bultar. Det är dock en
fördel om man skaffar navet före man beställer rotorskivor. Låter man en firma laserskära rotorskivorna kan man
samtidigt be att få hål i skivorna.
|
Turbinblad och fena
Turbinen, alltså själva propellerbladen, tillverkar man av virke från brädgården (helst kvistfritt). Det är en fördel att
limma ihop flera plankor för en hållfastare och vridstyvare turbin. Glasfiberarmerad plast kan också användas,
men det kräver en gjutform och lite mer förarbete.
Fenan tillverkas av plywood och den ska ha en viss storlek i förhållande till vindturbinens storlek. Fenans
uppgift är att ställa turbinen i vindens riktning och den främre delen sitter den fäst i ett snedlutande rör som
gör att turbinen kan börja vika bort från vinden vid 10 m/s.
|
Mast
Masten kan bli dyrare än hela vindkraftverket i övrigt. Har man tur kan man hitta en begagnad fackverksmast
för överkomligt pris, det gäller bara att leta. Exempel på fackverksmaster är mobiltelefon- och radiomaster.
Ett kanske billigare alternativ är en rörmast med linor som håller den på plats.
|
Kabel
En annan kostsam del i projektet är kabeln, men den behöver inte bli så dyr. Själv köpte jag totalt 75 meter
aluminiumkabel 4 x 240 mm2 för endast 300 kronor.
Med en så grov kabel behöver man inte oroa sig för några förluster i den, men den behöver absolut inte vara så
grov som den här kabeln. För att underlätta vid beräkning av kabelarea och förluster i kablar har jag gjort en
kalkylator som du hittar under menyvalet "El & VVS".
Vad man också behöver är två stycken likriktarbryggor och en strömbrytare, vars uppgift är att bryta strömmen
till batterierna och samtidigt kortsluta vindkraftverkets generator, detta som en nödåtgärd vid mycket kraftig
vind.
|
Regulator och batterier
Slutligen behöver man också batterier, en shuntregulator och någon form av resistiv last. Shuntregulatorn har
dels till uppgift att hela tiden se till att vindturbinen bromsas och samtidigt skydda batterierna från
överladdning. När batterierna är fulladdade kopplar shuntregulatorn in en resistiv last så att vindkraftverkets
generator belastas och turbinen hindras från att skena. Den resistiva lasten kan bestå av motstånd, värmeelement,
doppvärmare, eller lampor.
Kommande byggprojekt
Ovanstående delar kommer att behandlas ingående och var för sig och jag fyller på med mer information i den
takt jag hinner. Jag kommer också att bygga ett vindkraftverk med en turbindiameter på två meter (svenska normer
utan byggnadslov), där ni kan följa projektet steg för steg och ta del av de erfarenheter jag gör.
Generatorn kommer jag att bygga med endast hälften så många magneter som normalt, men den ska ändå ge samma
effekt som generatorer med dubbla rotorskivor. I planerna igår även att bygga större vindkraftverk, men det blir
ett senare projekt.
|
|
|
|
Svenska
English
