Onipko-rotorn

[snurrevindan]

är det någon här som har provat den?

VD för Ukrainas vetenskapsakademi, hedrad uppfinnare, pristagare för Ukrainas statspris i vetenskap och teknik, doktor Alexey Onipko har varit engagerade i vindkraftforskning i över 20 år.
Tanken med sin vindrotor har utvecklats i ca 15 år. Det första patentet för en experimentell produkt mottogs 2008.
Sedan dess förbättras designen, olika former och storlekar av generatorer utvecklas.
Onipko rotor börjar rotera med vindhastighet på 0,1 meter per sekund.
Tvärtom börjar vanliga väderkvarnar rotera med en hastighet av 3 m / s. I allmänhet är det verkliga värdet runt 4-6 m / s.
Även om specifikationerna ofta ger en starthastighet på 3 m / sek.,
Som i själva verket är den färdiga varvtalet vid vilken vindkraftverket stannar).
Vid vindhastigheten över 15 m / sek. Är Onipkos rotorkoefficient för effektivitet jämfört med vanliga vindkraftverk densamma.
Det bör nämnas att i de flesta regioner i Ukraina ligger den genomsnittliga hastigheten inom 2-6 m / s.
För att maximera vindflödesstyrkan på en viss plats är anemometern som registrerar data över tiden inställd.
Dessa parametrar bestämmer placeringen och kraften väderkvarn som är optimal för detta område.
Onipkos rotorspecificitet ligger i tanken att det inte alltid är bättre att installera det på en högre position.
Det fanns fall då vindrotorn, installerad ovanför marken, producerade mer energi än upphöjd till en höjd av15 meter.
Det händer att i det lugna väderluften flyttas massorna på jorden på grund av skillnaden mellan tryck och temperatur.
En annan egenskap hos Onipko rotor är att den är effektivare vid vindhastighetsdroppar.
Det vill säga om dess hastighet var 1 m / s. under en tid och sedan ändras till 7 m / s,
är den 400 gånger effektivare än under samma period då vinden blåste med samma konstanta hastighet 4 m / s.
Dessutom utvecklades Onipkos rotorspecial kraftgenerator som omvandlar elektrisk ström till den minsta hastigheten hos rörliga komponenter.
I laboratoriet vid ukrainska vetenskapsakademin utvecklas modeller av Onipko rotor i olika storlekar.
Många grundliga undersökningar för att bestämma den optimala formen för rotorns olika diametrar utfördes.
Poängen är att enkel kopiering av modellen (ökad minskning i storlek) inte automatiskt behåller den optimala effektiviteten hos enheten.
Detta demonstreras i vindtunnel experiment.
Enligt deras resultat bestämdes mest optimal formdesign för olika diametrar av rotorn.
Onipkos byggnadsavdelning producerar rotorer för olika tillfällen.
Till exempel kan en liten rotor av storleken på en hushållsfläkt installeras på balkongen och producera upp till 200 watt energi.
Detta räcker för att mata två gamla 100 watt lampor eller flera energibesparande lampor.
en modern dator och en TV. 3-meters rotor kan ge upp till 3 kilowatt i stora vindar
(det bästa alternativet är att installera det ovanför träden
och taken i angränsande hus). Det producerar cirka 300 kilowatt-timmar elektricitet i genomsnitt under en månad.
Tänk den genomsnittliga elmängden en konsument förbrukar per månad!
En vindkraftverk är tillräcklig för att helt mata alla hushållsapparater, utom värme.
Två eller tre sådana rotorer kan till och med ge upphov till värme för bostäder på vintern.
Denna rotor kan tillverkas av olika material.
De första proven var gjorda av aluminiumplåtar. 3 kW rotor (mekanismen utan mast och generator) vägde ca 40 pund.
För närvarande finns olika material för att producera Onipko s rotor, dvs plast, akryl och andra.
Baserat på Alexey Onipkos fynd och ritningar är rotorerna gjorda av akryl av företaget, som specialiserat sig på att producera sanitetsartiklar.
Akrylrotorn väger ca 18 kilo, har ett behagligt estetiskt utseende och kan målas i olika för att tillgodose kundernas behov.
Produktionspriset har inte fastställts hittills.
Det bör dock sägas att priset kan sträcka sig inom flera tusen hryvnor.
Användningen av rotorn i autonom uppvärmning för genomsnittliga hushållsändamål kräver en växelriktare och ett batteri.
Batterier som är anpassade för att lagra energi från Onipkos rotorer tillverkas i Ukraina.
De är gjorda av torra blandningar och kan installeras i huset.
Utan tvekan måste kostnaden för sådan konstruktion som ger oberoende strömförsörjning ytterligare diskussion.
Det är dock klart att det är en fråga om tusentals (inte tiotals eller hundratals) hryvnor vardera.
Den svaga intressen hos vår regering och entreprenörer i seriell implementering av uppfinningen är verkligen överraskande.
Även om Onipko rotor redan har erkänts i Europa och Asien.
I den globala konkurrensen om förnybar energi, som ägde rum 2013 i Nürnberg,
blev Onipko rotor känd som den bästa i utvecklingsländerna, vann han Grand Prix "Green Oscar".

[b.nelzon]

Den ser ju intressant ut, men... hur 17 skulle man kunna få ut den effekten som påstås? Teori och praktik stämmer ju inte alls överens här:

Om man beräknar tillgänglig energi i vinden för 6 m rotordiameter och ex. 3 m/s vindhastighet så får man enligt formeln P = ½pAv^3Cp = 276,8W.

Här är:
p = luftens densitet 1,23kg/m3
A = arean, 6m diameter ger 28,2 m2
v = vindens hastighet m/s
Cp = verkningsgrad, teoretiskt 0,59 enligt Betz lag, i verkligheten kan man i bästa fall räkna med 0,4

Enligt Onipkos informationsblad 'http://onipko.com/wp-content/uploads/2013/12/Poster.pdf' får de ut 467W.

Vid 5 m/s ger teoretisk energi 1281W, de påstår 2164W. och då är 1281W beräknad med effektkoefficient Cp = 0,59, alltså max teoretisk energi enligt Betz lag, om man i verkligheten räknar med 0,4, då ger 5 m/s effekten 869W.

Som snurrevindan skriver: 'Till exempel kan en liten rotor av storleken på en hushållsfläkt installeras på balkongen och producera upp till 200 watt energi.'
För att komma upp i 200W på 40 cm rotordiameter krävs vindhastighet på 19 m/s, vid verkningsgrad 0,4. 19 sekundmeter på balkongen??? Då lär varken vindgeneratorn eller balkongmöblerna finnas kvar...!

Räknar jag fel, gäller inte naturlagarna och Betz konstant vid den här rotorformen, eller tänjer de på verkligheten för att ge bättre siffror i reklamen?

Någon som kan vidimera huruvida teori och praktik stämmer överens här?

Bengt N.