Svetsgeneratorer är oftast compoundgeneratorer och alltid med
negativ kompoundering. Med det menas att spänningen sjunker ju mer ström som tas ut ur generatorn (därav kan man få en hög tändspänning, kanske 70 volt, som sedan sjunker till kanske 20 volt när man svetsar). Det måste vara så annars skulle generatorn börja brinna om svetselektroden fastnar och det blir kortslutning och det händer ju då och då.
Tvenne generatorsystem finnes. System Rosenberg och system Krämer.
System Rosenberg är det system där man vrider kollektorbryggan med en spak. Själva förhållandet är detsamma som om man istället hade ändrat varvtalet vilket som bekant inte går på en vanlig asynkronmotor.
Samma generatortyp har också den egenheten att någorlunda hålla samma spänning oberoende av varvtal. Därför användes den först och främst som tågbelysningsgenerator driven av hjulaxeln.
För andra användningsområden än svetsning har oftast kompoundgeneratorer
positiv kompoundering som då istället höjer spänningen lite vid belastning för att motverka det inre spänningsfallet i generatorn.
Vill man går det säkert att bygga om en svetsgenerator för användning till liten vattenkraft och då skulle jag välja en generator av Rosenbergstyp, dels för enkelheten och dels för spänningstabiliteten vid olika varvtal. Det för att en vattenturbins varvtal varierar med effektuttaget.
- ESAB svetsomformare system Krämer
- ESAB svetsomformare.JPG (32.02 KB) Visad 4129 gånger