Det du vill åt är ett starkt magnetfält. För att uppnå detta får magneterna inte vara för långt ifrån varandra. Vidare vill du ha något som leder magnetfältet bakom, vilket inte en CD-skiva gör...men det hör inte hit. Alltså måste dina spolar bli så tunna som möjligt medan de fortfarande har rätt antal varv och täcker in så mycket av magneternas fält som möjligt. En "avklippt tårtbit" är då optimal. Du kan labba med andra former, t.ex. runda av hörn om du tycker det förenklar utförandet.
Om du sätter 12 spolar och kopplar de rätt (varannan i omvänd riktning) så får du en enfasgenerator. All effekt måste plockas ut när magneterna passerar koppartrådarna, vilket innebär att du får tolv strömpulser per varv och ingen ström alls däremellan. I en bra trefasgenerator kommer alltid någon magnet passera en koppartråd, och den generarar därför en mycket jämnare ström. Nu kanske du tänker att det inte spelar någon roll - du kan ju kompensera det med en kondensator. På utgången kan du göra det, men tänk på att generatorn bromsas vid varje puls och att du därför får en ryckig gång och eventuellt en svårstartad turbin.
Gör en mall i papper med 9 hål som tänkta spolar. Placera den ovanför en rotorskiva, om nu allt är rätt kommer du bara behöva justera lite för att kunna se 3 magneter centrerade i dina hål. Rotera pappret bara lite grann och du kommer se tre nya, vrid en sista gång och du ser ytterliggare tre nya. Dessa tre trios är dina tre faser.
Men gör nu också en provspole för att testa om du får någon spänning.
För att bättra på magnetfältet kan du placera järnbitar, på baksidan av rotorskivorna, i lämplig form som parar ihop magneterna två och två. Järnbitarna skall alltså täcka två magneter samt ytan mellan dem.
Du kan inte placera magneterna hur som helst. Du måste ha samma avstånd mellan alla magneter annars blir resultatet sämre. Kör med den tunnare tråden och många varv, annars kommer du knappt att kunna avläsa någon spänning från den där grejen.