cman skrev:Det verkar som om ni glömt just den grundläggande anledningen till EU.. att garantera freden i Europa.
Oj...
Jag trodde i min enfald att frågetecknen var uträtade angående detta.
Först och främst vill jag peka på några av mina argument. Jag har säkert glömt flera.
* Ekonomi: Såklart ska ett land kunna påverka sin egen ekonomi på alla plan. Genom att det finns flera länder som tar beslut så får man globalt sett en balans som är naturlig.
Motsatsen till detta är de idéer som nu är på tapeten; En nordamerikansk union mellan Mexiko, USA och Kanada, en europeisk union och slutligen en union i asien. Det blir tre stooora marknader som kommer att bevaka sina (globala) intressen och pinka revir så det står härliga till. Upprustningen är helt plötsligt inte mot ett land, utan mot flera länder i en union. I detta globala spel finns det förmodligen varken pengar eller resurser till att se till småländer som Sverige, än mindre dess län, kommuner, samhällen eller innevånare.
* Personlig integritet: På grund av dessa anspänningar kommer personer, grupper eller befolkningar att känna sej förfördelade av makteliten och helt plötsligt har vi fått en "terrorrist" i paradiset! Sådana gillas inte så då scannar man all elektronisk kommunikation, sätter upp "nakenröntgen" på flygplatser e.t.c, ber allmänheten rapportera "mystiska" människor, grannar och släktingar och till detta kommer all möjlig övervakningssmörja.
Jag förespråkar individualitet, självbestämmande och att bli tagen för den fria, självständiga, unika och tänkande person jag är. En stat eller union som ska beröva mej detta är inte en stat som jag delar värderingarna med.
Bestämmanderätt: Du har såklart en poäng med det du säger, men det har mera med den demokratiska baksidan att göra än att alla skiter i oss. Naturligtvis inser jag att många i maktens korridorer har en övertro på sin kompetens, men det är till syvende och sist vi själva (som kollektiv) som valt dom.
Ändå vill jag med kraft påstå att en snubbe i Sthlm lyssnar mera än någon Brysselkol som är uppfödd som vintrampare i Sydfrankrike.
EU drar ju makten till sej av länderna, hur ska en liten kommun hävda sej mot EU? Det är lättare att hävda sej mot en regering i sitt land.
cman skrev:Vad motpolen i frågan om EU är, är KRIG i grund och botten.
Förlåt mej, men nu tycker jag att du är ute och cyklar enhjuling på en såphal taknock...
Du ska dock ha credit för att du ser paradoxen!
Om man lär av historien så ser man med all önskvärd tydlighet att "mastodontprojekten" (Rommarriket e.t.c.) alltid faller. Dom är alltid initierade för att skapa sej bättre positioner (pinka in revir), vilket naturligtvis leder till konfrontationer. Att anta att det skulle vara annorlunda med EU tycker jag är att inte lära av historien.
Redan 1948 lades grunden för VEU (Västeuropeiska unionen) vilket var en militär allians mellan tio stater. Numera sorterar dessa frågor under "Europeiska försvarsbyrån" (EDA), ett organ inom EU. Det är
före idéerna om "Europeiska kol- och stålunionen" (föregångaren till EU) presenterades (1950).
Som jag tidigare sagt så bygger man upp spänningar med dessa konstruktioner, det skapar "kalla krig" där revirpinkandet tilltar.
Individer känner sej åsidosatta och maktlösa => potentiella "terrorrister" => statligt skydd mot dessa i "allmänhetens intresse" => mer inskränkningar => civila oroligheter => militärliknande poliser inom landet => o.s.v.....
En mycket mera skrämmande tanke är att vi är i en stor brytpunkt nu. Historiskt sett är det bara en återgång till det normala, men för oss nu är det en stor förändring på gång.
En snabb lektion i "hockeyklubban": Om man ser på befolkningsutvecklingen från år 5000 f.kr. till nu så hände det inte mycket alls fram till år 1500 e.kr. Sen hände det inte mycket fram till 1900-talets början heller, men sen har det formligen exploderat! Kurvan ser ur som en hockeyklubba!
Här är några hockyklubbor:
* Befolkningsutvecklingen.
* Priset att få fram råolja.
* Pengar spenderade på krig.
* Totala låneskulden.
m.fl....
Oljan är en bristvara redan nu; Det är på vippen att vanligt folk märker av det, men alla makthavare e.t.c. låtsas som ingenting.
Med oljebristen i färskt minne kan man titta på denna bild:

- Skärmbild-78.png (217 KB) Visad 2878 gånger
Om nu oljan (fossila bränslen) börjar att vara svåra att utvinna i samma takt, och dessutom betydligt dyrare att utvinna så ser man ett problem långt större än ett medlemsskap i EU.
Folk har bråkat för mindre saker än kalla hus, stillastående skördetröskor, stängda flygplatser, inga varor i butikerna e.t.c....
HÄR ser jag en riktig utmaning! Vissa ser problemen och säljer aktier och köper guld. Andra ser möjligheten att skaffa sej makt över andra.
Jag har inga aktier att sälja, men lyckligen inte mycket till skulder heller.
För att återknyta till EU så vill jag hävda att även EU blir indragna i detta scenario, ja naturligtvis även varje Svensk. Om det nu blir neddragninger och lite "krisigt" så har vi helt plötsligt inte bara Sverige att ställa om, utan EU kommer naturligtvis att kräva militär, pengar och besparingar för unionens bästa.
Nog med SHTF-snack:
Det
kan gå dåligt framöver, men det är inget oöverstigligt!
En sak som kan vara bra att tänka på är vad som efterfrågas på arbetsmarknaden nu, och vad som kommer att efterfrågas om det blir lite "krisigt".
Här är en liten bild på olika mänskliga behov:

- Skärmbild-79.png (202.02 KB) Visad 2800 gånger
Om möjligt så rekommenderar jag att man INTE jobbar inom turistnäringen, kosmetika, lyxvarubranchen, underhållning, aktiehandel, flygsektorn, e.t.c. om något händer....
Håll er på nedre delen av pyramiden.
Satsa på:
*
Förnyelsebar energi!!* Jordbruk
* Läkare
* Elektriker
* Snickare
* Rörmokare
* Svetsare
* Konvertera bilar till eldrift
* Polis och liknande
Långt inlägg, men jag gillar INTE överstatlighet utan förespråkar att makten ska så långt ut i organisationen/samhället som det är möjligt!
Det ger människor som känner värde och ansvar!