24volt.eu

.
Vad är meningen med livet?

Jag har aldrig tidigare fått något bra svar på den frågan. Inte förrän idag när jag lyssnade på radion. Vad det var för program vet jag inte riktigt för jag satte igång radion mitt i programmet. Då hörde jag programledaren fråga studiogästen om vad denne ansåg om meningen med livet. Mannen svarade genast att han var övertygad om att det inte finns någon mening med livet men däremot kan man göra livet mer eller mindre meningsfyllt för sig själv och andra.

Jag tyckte det lät väldigt klokt och blev mäkta imponerad och tänkte samtidigt att nu kanske jag slipper fundera över det mer.

Att då i någon form ägna sig åt alternativ energiframställning måste väl ändå vara ett bra sätt att förverkliga denna uppgift.

Låter som en bra inställning.

Jag är inte troende men inte heller ateist. Jag tror inte att jag behöver ta ställning till sådant så länge jag försöker leva som en anständig människa.

Finns det en himmel och ett helvete tror jag inte att det som avgör var jag hamnar är ifall jag springer i kyrkan eller ber, utan hur jag levt som människa.

Mitt minimimål med livet är att lämna mer positiv påverkan efter mig än negativ, och naturligtvis med så stor övervikt åt den positiv sidan som möjligt.

Skulle det ligga något i alla religioner och filosofier blir man nog tvungen att leta väldigt länge innan man hittar sanningen bakom eftersom alla påverkats mer eller mindre av att de lämpar sig så väl för att användas som maktinstrument att de förvanskats förmodligen bortom all igenkänning.

Därför väljer jag i stället att försöka leva på så sätt att jag lämnar ett positivt nettoavtryck efter mig på jorden, och att jag gör det av egen övertygelse och inte av rädlsa för någon form av bestraffning borde dessutom göra det mer värt tycker jag?

Jag har märkt att en sådan enkel sak som att när jag sitter på fiket och det kommer en dam med rullator, och jag reser mig upp och hjälper henne med dörren, så gör jag inte bara henne glad utan även många av de andra besökarna blir på lite bättre humör, och alla som blir på bättre humör sprider detta till många andra människor under dagen, så en sådan enkel handling för mig bidrar till mycket mer än bara att det blir lite mindre jobbigt för damen att komma in.

Det har gjorts en studie som visar att i en vältrafikerad butiksdörr ifall någon håller upp dörren för den som kommer bakom så ökar tendensen att de som kommer bakom håller upp dörren för nästa bakom dem i kanske 20-20 led bakåt. Släpper man dörren i ansiktet på en bakom påverkar det bara 5-6 led bakåt.

Så varje god handling är värd mycket mer vilket innebär att vi alla även med mycket enkla medel kan bidra till att åstadkomma en bättre värld.

Kom också ihåg att värdet på en god gärning avgörs inte av hur stor uppoffring den är för den som utför den, utan av hur mycket den är värd för den man gör den emot.

Om alla hade hjälpt sina medmänniskor med det som för hjälparen är lätt kommer antalet som blir hjälpta att bli större än ifall man bara gör några få stora uppoffringar.

KennethE skrev:Låter som en bra inställning.

Jag är inte troende men inte heller ateist. Jag tror inte att jag behöver ta ställning till sådant så länge jag försöker leva som en anständig människa.

Finns det en himmel och ett helvete tror jag inte att det som avgör var jag hamnar är ifall jag springer i kyrkan eller ber, utan hur jag levt som människa.

Mitt minimimål med livet är att lämna mer positiv påverkan efter mig än negativ, och naturligtvis med så stor övervikt åt den positiv sidan som möjligt.

Skulle det ligga något i alla religioner och filosofier blir man nog tvungen att leta väldigt länge innan man hittar sanningen bakom eftersom alla påverkats mer eller mindre av att de lämpar sig så väl för att användas som maktinstrument att de förvanskats förmodligen bortom all igenkänning.

Därför väljer jag i stället att försöka leva på så sätt att jag lämnar ett positivt nettoavtryck efter mig på jorden, och att jag gör det av egen övertygelse och inte av rädlsa för någon form av bestraffning borde dessutom göra det mer värt tycker jag?

Jag har märkt att en sådan enkel sak som att när jag sitter på fiket och det kommer en dam med rullator, och jag reser mig upp och hjälper henne med dörren, så gör jag inte bara henne glad utan även många av de andra besökarna blir på lite bättre humör, och alla som blir på bättre humör sprider detta till många andra människor under dagen, så en sådan enkel handling för mig bidrar till mycket mer än bara att det blir lite mindre jobbigt för damen att komma in.

Det har gjorts en studie som visar att i en vältrafikerad butiksdörr ifall någon håller upp dörren för den som kommer bakom så ökar tendensen att de som kommer bakom håller upp dörren för nästa bakom dem i kanske 20-20 led bakåt. Släpper man dörren i ansiktet på en bakom påverkar det bara 5-6 led bakåt.

Så varje god handling är värd mycket mer vilket innebär att vi alla även med mycket enkla medel kan bidra till att åstadkomma en bättre värld.

Kom också ihåg att värdet på en god gärning avgörs inte av hur stor uppoffring den är för den som utför den, utan av hur mycket den är värd för den man gör den emot.

Om alla hade hjälpt sina medmänniskor med det som för hjälparen är lätt kommer antalet som blir hjälpta att bli större än ifall man bara gör några få stora uppoffringar.

Fint skrivet KennethE, Jag gör oftast det samma, MEN ibland kan handikappade bli fly förbannade bara för att man anser att dom inte kan klara sig själva, vilket jag fått erfara vid ett par tillfällen, och det var inte roligt då jag fick rejäla utskällningar som hette duga.
Jag öppnar dock fortfarande dörrar för dom jag anser har problem med detta, för två rötägg förstör inte en omelett

Ja, helst bör man ju vara lite lyhörd när man öppnar dörren för en handikappad, det är bra ifall man kan göra det på ett sätt som ser lika naturligt ut som när man av vanlig hövlighet håller upp dören för vem som helst och inte bara för att personen är handikappad.

KennethE skrev:Ja, helst bör man ju vara lite lyhörd när man öppnar dörren för en så handikappad, det är bra ifall man kan göra det på ett sätt som ser lika naturligt ut som när man av vanlig hövlighet håller upp dören för vem som helst och inte bara för att personen är handikappad.

Det är alltså det jag gjort, inte skillnad på folk alltså
Men jag ska säga att det finns en massa surkart (som hos alla andra) hos handikappade personer.
Inte minst dom som vill dra fördel av sitt handikapp.
Jag har en kund (av tre) som är blind, och som är totalt hopplös.
Det spelar ingen roll vad jag/vi gör för honom så är allt bara skit.
Man kan hjälpa honom låna toa, eller hämta ett glas vatten, men det blir oftast "usch vilket ljummet vatten" eller "vilket kasst toapapper ni har"
ALLT är skit i hans ögon, men vi håller fortfarande god min och acceperar vår kund som han är, men jag kan säga att det inte blir länge till efter 3 år.
Jag har själv ett handikapp ca: 3 månader per år och kan ibland be folk dra åt h...e, men efteråt ber jag alltid om ursäkt, och mina nära kära accepterar det alltid.
Jag skulle också göra det om jag fick en förklarning, men har hittils aldrig hört en ursäkt från nämda person.

Jag har hört att en nöjd kund sprider positiva omdömen vidare till 3 andra, medan en missnöjd sprider negativa omdömen till 18 andra. Kan det vara så?

Göran skrev:Jag har hört att en nöjd kund sprider positiva omdömen vidare till 3 andra, medan en missnöjd sprider negativa omdömen till 18 andra. Kan det vara så?

Nej! Varför skulle så vara fallet?

Jag har bara hört att negativ kritik sprider sig lättare än positiv kritik.

Göran skrev:Jag har bara hört att negativ kritik sprider sig lättare än positiv kritik.

Jag har hört detsamma, och jag har inga vetenskapliga belägg för det, men det verkar som om man får höra mer "skit" än positivt... Jag bestämmer mig härmed för att försöka vara mer positiv än negativ i min vardag!

men det verkar som om man får höra mer "skit" än positivt.

Kanske beror på att folk lyssnar mer på skitsnack än verklighet

Minns ni det där revynumret "Elände, elände, elände och åter elände" med Hasse och Tage när de bläddrade i dagens tidningar?

Här på forumet påstås att dåliga nyheter sprider sig lättare än goda nyheter. Följakligen borde då dåliga nyheter SÄLJA bättre än dito goda.

Var det möjligen det som Hasse och Tage ville visa?

Min arbetsgivare tog in en föreläsare en gång som jobbade med kundrellationer.
Han sa samma sak fast jag har för mig att han sa att spridningen för missnöjda kunder var ännu större, upp emot ~25-30 personer.
Men det är ju bara att se till sig själv.
En kollega till mig köpte en begagnad bil hos en bilfirma. Bilen var 3 år gammal. Efter att min kollega haft den ca: 2 veckor så lossnar handtaget på bagageluckan när han är ute och kör. Han reklamerar detta till bilfirman som då hävdar att det är min kollega som slitit bort handtaget själv och det skulle kosta 5000:- om dom skulle fixa det. Säljaren vägrade lyssna på att det lossnat under färd och att ett handtag borde hålla för normalt slitage. Han vägrade dessutom lyssna på det som deras egen mekaniker sagt om att handtaget sitter fast med plastskruvar som lätt kan spricka om dom dragits åt lite för hårt.
Det gick så långt att min kollega fick göra en anmälan till ARN innan han fick rätt.
Om det nu var du som råkat ut för detta. Hur många skulle du tala om det för? Familjen, kompisar, arbetskollegor?

Nästa exempel råkade jag själv ut för förra veckan.
Köpte en 4 år gammal bil i september och fick 3 månaders garanti. Förra veckan började instrumentpanelen lysa som en julgran och den visade fel på allt från antisladdsystemet till styrservo. Efter ett kort besök hos säljchefen så var det inga problem. Dom tog in bilen och fixade elfelet utan kostnad. Det var någon liten dosa bakom ratten som felade.
Hur många skulle du tala om detta för? Familjen självklart och sen kanske några kompisar och några kollegor. Men inte i närheten av så många som du vill varna för skitföretaget som inte bryr sig om sina kunder.

Vi är helt enkelt för dåliga på att sprida positiv information och ge beröm.