tompas11 skrev:Ser det som en skön avkoppling att gå ner i pannrummet och svarva och fräsa.
Ja, det tror jag är mumma!
Jag har aldrig jobbat med sånt, men jag gick v-mek och sen har jag haft tillgång till svarv. Det är så härligt att kunna forma en bit järn till det man vill ha/behöver. Jag och en kompis gjorde en tapp till en minigrävare för några år sen i en mycket välutrustad verkstad. Riktigt kul att svarva, borra fetthål och gänga för fettnippeln.
Här hemma är det mest "bondsmide" som gäller, men med tiden på sin sida så går det att få ganska snyggt och ibland med hyfsad precision.
Det kanske är lika bra att jag inte har nån svarv/fräs, för då skulle jag väl häcka där istället för att göra ved...
Vad är "flycutters" för nått, och vad gör man med sånt?
Att du vill ha rundm.bord och deln.docka förstår jag! Smarta prylar, det där.....
----------------------
RÖD@nörd skrev:Hur kan du påstå något sådant om en religion som inte ens är missionerande?
Det är en "religion" som går ut på att med våld få världen att underkasta sej islam. Missionerande eller inte, islam går i stort sett ut på att få kafirs (icke-muslimer) att underkasta sej islam eller dö.
RÖD@nörd skrev:Men snälla PowerMizer, vill du att jag ska bli rädd och otrygg?
Näää.
RÖD@nörd skrev:Är du bättre själv?
Det får andra bedömma, men jag hoppas på det.
RÖD@nörd skrev:Åkej... du var visst bättre... men var går gränsen till att bli självgod?
Det jag menade är att som Kristen kan jag såklart Kristendomen bättre än t.ex. Sikhism. Självgod...jag hoppas inte det.
RÖD@nörd skrev:Hört förut men aldrig från någon som påstår sig vara kristen.
Nån gång ska vara den första!
RÖD@nörd skrev:Ledsen PowerMizer men i mina ögon är du ingen kristen. Ödmjukhet och respekt lyser med sin frånvaro.
. . .
Här får du några visdomsord på din väg:
Med kärlek kan du vinna hela världen men med hat kommer du ingenstans.
"Störst av allt är kärleken"
Ödmjukhet och respekt är saker jag (och Gud, tror jag) jobbar med... Jag själv är så innerligt glad att jag utvecklats från den jag var för 10-20 år sen, då var jag ganska hopplös att vara nära...
Som en "syndig människa" så är jag nog lika taskigt till som nån annan.
Paulus skrev om det, och jag känner likadant:
"
Lagens vanmakt att framkalla det goda14 Vi vet att lagen är andlig, men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. 15 Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. 16 Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god. 17 Men då är det inte längre jag 7:17 som gör det, utan synden som bor i mig. 18
Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. 19 Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. 20 Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. 21 Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. 22 Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, 23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar.
24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? 25 Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag." Rom. 7:14-25