24volt.eu

hej! har blivit erbjuden att få en hel del gamla ni-fe batterier från jobbet, helt okänd historia. plåtburkar på kanske en liter styck, sammankopplade 4 eller 5 i serie, ser riktigt gamla ut, men vad jag förstått så ska ni-fe vara nästan odödliga. så det jag väl undrar är om någon har kunskap om dylika kan ge råd om det är värt att släpa hem eländet, om man tar hem dom, vad ska man göra åt dom? byta elektrolyt? ladda dom? hur ladda dom vid ett återupplivningsförsök? rör sig om ca 3 varv på en europall, så det är ett ganska ansenlig antal celler som borde kunna hålla rätt mkt energi om man får liv i dom, vilket säkert skulle ge mina re drömmar en spark i rätt riktnig då batteribanken är en av dom större utgifterna i drömmen om ett eget vindkraftverk. alla tipps och råd mottages om ni-fe:s magiska värld så ös på nu så göran får sälja en inverter och diverse inom överskådlig framtid

smidy skrev:hej! har blivit erbjuden att få en hel del gamla ni-fe batterier från jobbet, helt okänd historia. plåtburkar på kanske en liter styck, sammankopplade 4 eller 5 i serie, ser riktigt gamla ut, men vad jag förstått så ska ni-fe vara nästan odödliga. så det jag väl undrar är om någon har kunskap om dylika kan ge råd om det är värt att släpa hem eländet, om man tar hem dom, vad ska man göra åt dom? byta elektrolyt? ladda dom? hur ladda dom vid ett återupplivningsförsök? rör sig om ca 3 varv på en europall, så det är ett ganska ansenlig antal celler som borde kunna hålla rätt mkt energi om man får liv i dom, vilket säkert skulle ge mina re drömmar en spark i rätt riktnig då batteribanken är en av dom större utgifterna i drömmen om ett eget vindkraftverk. alla tipps och råd mottages om ni-fe:s magiska värld så ös på nu så göran får sälja en inverter och diverse inom överskådlig framtid

Sök på ni-fe batterier så hittar du allt du behöver veta om ni-fe här har du en början
http://www.batteriexpressen.se/faq.htm#_Toc89662411

Läs här: viewtopic.php?f=36&p=22289


Lite mera:
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/t ... 499041.ece

http://hem.fyristorg.com/sm5dff/ackar.htm

Röd@nörd gillar NIFE batterier, men kanske de är som Linux: Klart bäst, men lite mystiska och gåtfulla så folk helt enkelt inte vågar.

En sak jag läste nyss men inte tidigare tänkt på:
Blybatteri tappar orken vid stark kyla men NIFE is still goin' strong....

Nackdelen med NiFe är dålig verkningsgrad. Dvs, man får stoppa in mer energi än man får ut. Men om energin är gratis så gör det ringa.

Karro skrev:Nackdelen med NiFe är dålig verkningsgrad. Dvs, man får stoppa in mer energi än man får ut. Men om energin är gratis så gör det ringa.

Finns väl än inget batteri där du får ut vad du sänder in???

Mer än för blybatterier. Det krävs högre laddningsspänning.
Det positiva är att NiFe-batterier är extremt slittåliga och har mycket hög livslängd.
De metallkapslade tror jag är NiCd.

Karro skrev:Nackdelen med NiFe är dålig verkningsgrad. Dvs, man får stoppa in mer energi än man får ut. Men om energin är gratis så gör det ringa.

Energi kan inte förstöras. Den kan bara omvandlas.

Till vad då i det här fallet???

Säjer du "värme" så säjer jag sätt batteriet i källaren så kan du tillgodogöra dig värmen och inte förlora någon energi alls.


Röd@nörd tror på NIFE!

här var det snabba ryck ser ut som jag blir tvungen att sätta på vinterdäcken på pickupen så jag har något att transportera hem dom med sedan blir det att ladda och labba så man får se om det blir något liv i dom kommer med rapportera hur det går och fota dom när jag får hem dom, försökte idag med mobilen men var för mörkt då dom ligger i en oupplyst kallhall. såg att det var en typbricka på varje "paket" men den var på ryska så min plan att googla gick bort....dåligt med ryska tecken på mitt tangentbord tack alla för länkar och info

Som Karro tidigare nämnt och som jag själv läst mig till nu så verkar det som NIFE batterier ska laddas med konstant strömstyrka.

Då spänningen varierar med laddningstillståndet måste således laddspänningen regleras under laddningsförloppet så strömmen hålls någorlunda konstant.

Vad jag kommit fram till beror det på två orsaker. Dels att få batteriet fulladdat och dels att hålla värmeutvecklingen i schack då batteriet är urladdat och spänningen låg, så vill strömmen skena iväg.

Jag kollade lite i gömmorna och hittade då en gammal selenmetallikriktare för uppladdning av NIFE batterier. Förmodligen är laddaren till små celler med få amperetimmar.

I jämförelse med en liknande laddare för blyceller finns här en reostat där man kan öka och minska laddströmmen. Jag tror för min del att det inte är så petnoga bara man håller koll på att värmeutvecklingen inte blir för stor och att man ser till att "öka på laddningen lite" när batteriets spänning stiger under laddningsförloppet så det blir fulladdat.






Städerna som nämns nederst på skylten var försäljningskontor. Stockholm tror jag dessutom hade experimentverkstad. Själva batterifabriken låg från början i Fliseryd men flyttades efterhand till Oskarshamn.


http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/amne ... lmarna.htm

http://www.monsteras.se/Fritid/Idrotts- ... erholmarna

http://monsterasbloggen.blogspot.com/20 ... rna-i.html

I bloggen ovan visas minnesskriften Jungnerholmarna - En industriepok vid Emån och jag hann köpa två exemplar från en bokhandel i Mönsterås innan de tog slut. Den är mycket läsvärd och har många intressanta bilder.

NIFE forever!

För den som vill se hur det såg ut inne i den gamla fabriken i Fliseryd och arbetet med saneringen av en av Sveriges farligaste rester från den senare industrialiseringen kan läsa mer här:

http://www.monsteras.se/content/downloa ... ni2004.pdf


Här finns några fler exteriörbilder:

http://monsterasbloggen.blogspot.com/20 ... na-ii.html



Jag tror det var så att man senare lät tillverkningen av det aktiva materialet i elektroderna, nickelmassan och kadmiumåtervinningen, vara kvar i Fliseryd medans själva monteringen av cellerna gjordes i Oskarshamn. Enheten i Fliseryd kallades Elektrokemisk fabrik, och enheten i Oskarshamn kallades Ackumulatorfabrik.

Nedan är en cell jag hittade i en låda. Jag tror det är gammalt undervisningsmaterial från en skola. Det verkar som cellen är riktigt gammal så den kanske är gjord i Fliseryd helt och hållet.


Plattan till vänster är den positiva elektroden och består av nickelmassa sammanpressat och ihoplindat i några nät av nickel. Den negativa elektroden syns i batterikärlet av plåt och är kadmiummassa också sammanpressad i ihoplindade nät.



Läste i minnesskriften att man efter kriget köpte gamla nickelmynt i mängder från det krigshärjade Europa för att senare göra nickelmassa av. Kadmiummassan däremot återvanns från gamla NIFE celler och så gör man fortfarande.


Jungnerbolagen blev till slut riktigt stora med ett flertal kända varumärken förutom nickel/kadmiumbatterierna i ett flertal utföranden:

SAAJ blybatterier (minns jag själv från barndomen)
SAJO torrbatterier
NIFE handlyktor
NIFE lyktor och signallampor för järnväg
NIFE varningsfyrar
NIFE gruvlampor och gruvlyktor
NIFE undersökningslampor för fältsjukhus
SAL fartygsloggar
NIFE roderlägesindikatorer
NIFE dagmorseringslampor
NIFE fartygsstrålkastare
NIFE optik såsom linser, prismor, optiska instrument m.m.
NIFE ugnseldfast hushållsglas
NIFE laboratorieglas
NIFE eldfasta glasdetaljer för industrin
NIFEGON servomotorer
JUNGNER Verktygsslipmaskiner
Ackumulator- och diesellok för industrin
Fartygsbyggnationer (Oskarshamns Varv)

Det var väl inte så illa va? Uppgifterna kommer från minnesskriften.

Utöver de ovan uppräknade vet jag att de tillverkade förgasare. NIFE-förgasaren som skulle vara bättre än andra förgasare... Både stig- och fallförgasare fanns. Har under årens lopp sett ett antal sådana säljas nya i kartong på diverse veteranmarknader men hittills inte köpt en enda. Tyvärr kanske... för det är ganska unik produkt från den tiden...

smidy skrev:....såg att det var en typbricka på varje "paket" men den var på ryska ....

Jo, jag läste i minnesskriften att exporten till Ryssland var omfattande.

Tusen tack RÖD@nörd! om du har tid och lust vore det intressant med "exteriör" bilder på din öppnade cell då jag misstänker att det kan vara samma typ av cell som jag kommit över och skulle man veta var dom kommer ifrån så skulle man kanske kunna hitta info om kapacitet på mina celler om man får liv i dem. vad tror du om att ladda dessa med en modern laddare, typ C-TEK, då alla laddare jag har är gamla trafoladdare så är jag ändå i behov av dylik laddare då jag har optima batteri i bla traktorn och ett "ambulerande" optima och dom gillar ej gamla laddare då dom börjar gasa om amperen är för hög över 13,8 volt, men ska tydligen gå bra med en "smart" laddare, tänkte att det kanske är liknande med ni-fe fast tvärt om, eller hur jag nu tänker

Min egen erfarenhet är att "smarta" laddare misslyckas att ladda fullt. Men lite grand ska de nog få i ändå....

Hej smidy!

Kul du gillade mina inlägg. Jag har alltid varit lite av NIFE-fantast och levt ut som en sådan nu i ett par dagar....


"LIVSLÄNGD Batterier i GMDSS

Batteriberäkningarna är i första hand avsedda för 24 Volts system. Vid 12 Volt får man vara extra uppmärksam påspänningsfallen.

Blybatterier max 4år gamla vid besiktningstillfället.

NIFEbatterier. Ibland kan lut-bytebehövas men normalt går det inte att ta livet av NIFE batterier." <------

http://www.transportstyrelsen.se/Global ... anguage=sv



Kanske du behöver inrikta dig på ett elektrolytbyte (lutbyte)?

Första gången jag kom i kontakt med NIFE ackar var när jag var liten, typ 13-14 år, och höll på med modellmotorer. Då var det en kompis som hade en liten NIFE ackumulator till att starta glödstiftsmotorer med. Redan då hörde jag att luten behövde bytas men aldrig hur ofta det skulle ske.

Har ikväll också pratat med en kille som jobbat på elverk förr. På den tiden (länge sedan) kunde NIFE batterier finnas på ställverken som energikälla till manövreringen. Killen mindes de bytte luten någon gång. Dock inte ofta.


Här är ett textcitat från en museijärnvägsförening som behandlar ämnet:

Specifikt behandlar texten ett batteri av "sintrad" typ (=högt strömuttag, "startbatteri") som här används till ett växellok. Huruvida samma gäller stationärbatterier vet jag inte men jag har alltid hört talas om att byte av elektrolyten bör ske vid vissa intervaller. Kanske inte alltid så ofta men i alla fall någon gång. Läs gärna hela texten som var intressant tyckte i varje fall jag.

"Batteridriftens intensitet är i viss mån avgörande för när elektrolyten i cellerna behöver bytas. Under inverkan av luftens kolsyra övergår nämligen kaliumhydratet så småningom till kaliumkarbonat. Detta sker snabbare ju högre elektrolyttemperaturen är, och elektrolyten uppvärmes både vid laddning och urladdning. När 15 % av kaliumhydratet omvandlats till kaliumkarbonat, bör luten bytas. Genom karboniseringen ökas cellernas inre motstånd, vilket i praktiken visar sig som en minskning av kapaciteten. Vid 15 % karbonisering kan uttagas ca 85 % och vid 30 % karbonisering endast 30 % av den nominella kapaciteten. Karboniseingen sker, som förut nämnts, olika fort beroende på hur batteriet utnyttjas. Normalt är ökningen ca 0,5 % per månad, men vid intensiv batteridrift, då sammanlagt 700 Ah eller mera uttages per dygn, kan ökningen uppgå till 2,5 à 3 % per månad. I regel är det tillräckligt med lutbyte och sköljning av cellerna en gång om året, men vid kraftig utnyttjning av batteriet, såsom förut nämnts, bör lutbyte ske varje halvår."

http://www.nbjvm.se/sho.php?id=0359

Låt säga dina batterier stått oanvända i kanske 30 år hur är det då med karboniseringen av elektrolyten?

Elektrolyten har annorlunda betydelse i NIFE-cellen än i ett blybatteri. I NIFE-cellen har elektrolyten endast en elektriskt ledande funktion medan den i blybatteriet är en del i den kemiska processen.

Det är således bra att byta luten men problemet är att den är svår att få tag i numera. Har kollat lite på nätet och ett sätt verkar vara att tillverka den själv med kristaller som upplöses i destillerat vatten. Stor aktsamhet måste vidtagas. Skyddshandskar och skyddsglasögen är ett måste. Det sker också en värmeutveckling.

Att skaffa NIFE lut idag verkar inte så enkelt....
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mod ... d&id=22317

Har hänt jag fått lite lut på fingrarna någon gång. Luten känns "oljig", man blir helt ren om fingrarna, och det gör ont efteråt även om man sköljt bort luten direkt.

M.a.o minst lika farligt som batterisyra!!!

MYCKET intressanta länkar RÖD@nörd! då jag bor på Åland så kanske (hoppas) det går att få tag på lut på apoteket, gick iaf för 20 år sedan då morsan lutade av en gammal kronblomsoffa, men dels kan den luten vara fel sort eller så är väl möjligheten stor att det blivit förbjudet....men jag ska iaf gå in och fråga på ett apotek nästa vecka. ska försöka få sesongsenliga ringar på pickisen nu i helgen, men tyvärr så är det högre prio på startmotorbyte på range rovern som jag har som plogbil (har 3km privat väg hem), då plogvallarna börjar bli för stora för traktor och schakt-blad, också går det så mkt fortare att ploga med bil+spetsplog . men går startmotor bytet smärtfritt så ska vinterdäcken nog hinnas med också, är lite väderberonde också då båda jobben ska utföras i "blåhallen". tusen tack än en gång RÖD@nörd för dit engagemang!

Sådär ja då har jag släpat hem några paket (vad jag tror är) Ni-Fe batterier, är dock inte alla då jag inte hann (mjae ville orkade ) med vinterdäck i helgen. kan kanske vara ungefär 1/3 av alla som är hemma nu. blev bara dassiga mobilbilder i skymningnen då jag inte orkade börja söka kablar och jox till kamera, bortskämd som man är så ska det gå trådlöst om någon är intresserad så ordnas bättre bilder av dottern med herrejösses kamera. mhm då var det bara att försöka få hit bilderna då....