Tidigare fick jag lämna bilen 50 meter från sommarstugan och gå den sista biten, men jag tyckte att det skulle vara trevligt att kunna köra ända fram så en dag bestämde jag mig för att bygga en väg och det fick bli med de redskap jag hade, en spade och en skottkärra.
Jag grävde 1-2 meter per dag och anledningen till att det gick så sakta var alla stenar och att jag saknade ett järnspett, men när hösten kom hade jag grävt 30-40 meter väg. Den andra sommaren var jag framme vid stugan.
Året därpå tog jag dit väghyveln för att snygga till övriga 250 meter av vägen.
Därefter blev det finputsning för hand.
Allt huggande i sten gjorde att jag fick problem med karpaltunneln, med domningar i händer och armar så någon gång under resans gång opererade jag karpaltunneln, men det blev bara den högra handen, för jag har tills vidare valt att avstå operation av den vänstra och det har funkat bra.
När vändplanen skulle grävas behövde lite mer buskar och träd plockades bort. För att få bort stubbarna krävdes ett järnspett och nu gick allt lättare.
För att inte göra om misstaget och hamna på operationsbordet igen, skar jag loss marken i rutor med spaden och lyfte bort dessa för att komma åt stenarna.