MER!!!
Vinstfest eldar på förtroendekrisen
2011-04-04 | Publicerad 11:21 | Uppdaterad 13:13
Från vinterns elprischock kastas de svenska företagen och konsumenterna in i en olje- och bensinchock. De sammanlagda energikostnaderna har ökat dramatiskt under senare år. Och det finns en lång rad likheter mellan el- och oljebranschen – likheter som sällan glädjer kunderna.
Både företag och privatpersoner har den gångna vintern rasat mot de skenande elpriserna. Kombinationen av en dåligt fungerande elmarknad med tre dominanter och en kall vinter har drivit upp elpriserna till nya toppnivåer, där elräkningen förvandlats till den tyngsta utgiftsposten för många. Eljuntan – Vattenfall, Fortum och Eon – utnyttjar situationen och har en betydligt högre lönsamhet i Sverige än på sina andra marknader, ett faktum som de gör sitt bästa för att dölja.
Men det är inte bara elnotorna som ligger på rekordnivåer. Bara sedan september i fjol har oljepriset stigit med över 50 procent, och bensinpriset ligger på toppnivåer kring 14 kronor litern i Sverige.
Både el- och oljepriser riskerar dessutom ytterligare prisökningar på grund av den senaste tidens internationella händelser.
Kärnkraftskatastrofen i Japan har satt hård press på kärnkraftsindustrin. I Tyskland, där Vattenfall har flera kärnkraftverk, är industrins framtid hotad. Även om Vattenfalls verk mest står still är det ett hårt slag mot branschen, och det riskerar att sprida sig till andra länder.
Det kräver i sin tur mer av annan energi för att hålla uppe utbudet. Här är oljan ett alternativ – ett ifrågasatt sådant.
För tillfället är det dessutom minst lika stor oro kring oljebranschen, där en rad producentländer i Mellanöstern skakar. Det föga demokratiska Saudiarabien står som en sista garant för att det inte ska bli totalt kaos på oljemarknaden.
På samma sätt lider både el- och oljebranschen av kroniskt svagt förtroende. Det japanska kärnkraftsbolaget Tepco har varit inblandat i flera skandaler genom åren, och i förra veckan ryktades att bolagets vd gått under jorden eller till och med flytt landet.
En undersökning som E24 har gjort visar att 97 procent av läsarna saknar förtroende för de stora elbolagen i Sverige, och kräver att politikerna ska gripa in.
Oljebolagen är bland de mest hatade företagen efter en rad skövlingar och naturkatastrofer, där BP står för den senaste.
Trots detta gör både elbolagen och oljejättarna fantastiska vinster. Eljuntan har en lönsamhet på sin svenska verksamhet som ligger vida över vad deras kunder i basindustrin uppnår. Det är ändå småpotatis mot världens oljegiganter, där trion Exxon Mobile, BP och Royal Dutch Shell i år väntas göra en samlad vinst på 880 miljarder kronor före skatt. Med nuvarande oljepriser är Opec på väg mot nytt rekord med intäkter på över 1000 miljarder dollar i år.
Bakom detta ligger bland annat priser som sätts betydligt mer på säljarnas än köparnas villkor.
De svenska elbolagen försöker förtvivlat hävda att prissättningen på el fungerar bra, och att det råder stark konkurrens. Det är en verklighetsbeskrivning som få utanför trion Vattenfall, Eon och Fortum håller med om.
I oljebranschen har den internationella kartellbildningen skett betydligt mer öppet genom Opec. Kartellens grundidé är att påverka oljepriset genom att öka eller minska produktionen. Ungefär som att stänga av kärnkraftverk och tömma vattenmagasin för att dra bort utbudet av el, och genom en marginalprissättning trycka upp priset på rekordnivåer.
I Sverige är det dock förbjudet med karteller, vilket gör att sådan verksamhet måste ske i skymundan. Annars finns risken att det går som för de svenska bensinbolagen, där fem av de ledande bolagen för sex år sedan fälldes för en bensinkartell.
I dag står två bolag, OKQ8 och Statoil, för merparten av bensinförsäljningen i Sverige, och fyra företag har 96 procent av dieselförsäljningen. Det syns bland annat i att de kunnat öka sina marginaler markant på senare år.
Det är en utveckling som i väldigt hög grad präglar framväxten av de tre i eljuntan. En lång rad elbolag som tidigare kontrollerades av basindustribolag och kommuner köptes upp i en gigantisk strukturomvandling. Både aktieägarna i de säljande börsbolagen och skattebetalarna i de säljande kommunerna hade nog betalat en hel del för att ha de affärerna ogjorda. Effekten blev långt ifrån den önskade. Att ha monopol eller oligopol med vinstmaximerande ägare är helt enkelt en usel lösning för kunderna.
Det ställer inte minst höga krav på de övervakande myndigheterna. Och där finns mycket att förbättra i Sverige.
Möjligen hänger det samman med att staten hamnar på vinnarsidan tillsammans med eljuntan och oljebolagen. Svenska staten tar in nära 50 miljarder kronor på ett år på skatter och avgifter från elmarknaden, och 70 miljarder från olja, bensin och diesel. Bara intäkterna från elmarknaden är större än vad staten tar in på inkomstskatt på ett år.
Kombinationen av oligopol och myndigheter som gärna ser åt ett annat håll är onekligen en tuff motståndare för alla plågade energikunder.
TORBJÖRN ISACSON
torbjorn.isacson@e24.se08-725 9838
"Jag har aldrig haft så mycket besvär med någon annan människa som jag haft med mig själv"