24volt.eu

Ulf har legat i lunginflammation och själv har jag varit förkyld, så det har varit halvfart någon vecka, men efter närmare två års räknande (till och från) tror jag mig ha hittat lösningen för hur frekvensstyrda generatorer ska konstrueras. Elektronik och programmeringsmodul får jag om någon vecka, så kanske har jag en första generator klar till midsommar. Om jag har tur ska den här generatorn kunna leverera dubbel effekt till batterier vid vindhastigheter på 10 m/s och uppåt. Nedåt sjunker effektvinsten till noll vid 2 m/s. Ett annat plus är att generatorn aldrig kan brinna upp och att den själv begränsar varvtalet och planar ut effekten där man vill att det ska ske.

Ulf jobbar nu med nya blad med winglets. Han tror sig vara klar med dem om två veckor och då blir det en 3-metersrotor helt i komposit.

Nu har Ulf börjat röra på sig och en ny typ av vingar har tillverkats för test. Denna prototyp har blad som avviker från traditionella NACA-profiler och de har 20 cm långa winglets. Bladen är också vinklade en aning från mitten och utåt. Denna detalj är mer gjord för ögat än i prestandahöjande syfte.
Om vingprofilen fungerar som det är tänkt vet vi ännu inte, men bladen går oerhört fint även i så svag vind som 1 m/s. Hur det är med effekten är än så länge okänt eftersom bladen blev klara idag och vinden aldrig översteg 2 m/s.
Bladen, liksom navet och stagen är testade med rök och vattendimma och de aerodynamiska egenskaperna ser ut att vara de önskade så förhoppningsvis ska bladen leverera.

inte dåligt

Göran skrev:Om vingprofilen fungerar som det är tänkt vet vi ännu inte, men bladen går oerhört fint även i så svag vind som 1 m/s.

Förut var det en stor sak men nu verkar det vara vardagsmat att era verk snurrar vid 1 m/s
Men vad är det som ligger bakom verket på nedersta bilden?

Vinglets är, AFAIK, en av de få enskilt mest prestandahöjande detaljerna på en H-rotor, men lite svåra att realisera rent byggtekniskt. Inga hemligheter där egentligen, som man kan se på bilden:
.
Hemligheten ligger väl snarare i hur vingen är uppbyggd och hur den ska kunna (mass)produceras.
Jag tycker det verkar som om ni har en potentiell jättehit, där ni lyckats kombinera design med något som också har funktion.

Jag älskar det här vindkraftverket. Jag har en passion för vindkraftverk och har alltid tyckt att de är mäktiga och vackra men det här och med de nya vingarna är oerhört vackert!

Ulf är en konstnär av högsta klass och jag skulle gärna ha en på tomten även om det inte vore inkopplat. Bara för att det är så vackert

När väntas man få se de första preliminära siffrorna på verket
de är ju snyggt men man vill ju veta fakta också

Michael, det är resterna av det första tremetersverket som kördes i kraftig vind utan generator, eller annan broms.

Ja Karro, det är tillverkningen som blir det svåra. Just nu tar det för lång tid att göra varje blad.

Tony, det dröjer ännu ett tag innan siffrorna kommer. Jag ska bromsa effekten i sommar, men det kräver utrustning och tar lite tid.

Det jag gillar också är det knäckta mitt på vingarna. Ser ut som vingen på en Fiskmås och med tanke på att det är världens vackraste fågel och att den har en unik flyg, glid och styrförmåga borde ju bädda för succe

Okey okey ja blir intressant att se hur bra de kommer att att fungera

När väl vingformen är helt färdig och optimal borde man kunna göra en gjutform, sätta i en träbit eller några plåtvinklar att skriva i och gjuta med lämpligt skum, och när det härdat klä med kolfiber eller liknande.

Det är ju inte en fungerande metod för prototyper, men väl för serietillverkning.

Då spelar ju formen i princip ingen roll.

Alternativt gör som med båtar, lägg på kol- eller glasfiber på insidan av formhalvorna, sätt ihop runt skruvfästet och fyll med skum.

Jag kan även tänka mig en blandning av glasfiber med en liten andel kevlar, gärna i form av en väv där var 5:e eller var 10:e "tråd" är kevlar, eller något i den stilen.

När det gäller bladen så lär vinkeln göra att påfrestningarna blir mindre och bladen kan göras lättare.

Polyuretanskum har funnits i tankarna, men det lär inte vara åldersbeständigt. En gjutform är nog ett måste om ytan ska bli helt slät och det är också ett måste om man inte vill tappa massor av effekt.

Skulle man kunna gjuta vingarna i något lämpligt skum och sedan spreja dem med lämplig ytbeläggning, kanske i kombination med att man lägger på någon form av film, skulle man kanske få ner kostnaden så pass att det kan vara värt en viss prestandaminskning. Det är ju alltid en övervägning man måste göra.

Kan man få ner priset till hälften eller ännu mer kanske 20-30% lägre prestanda kan vara värt det?

Man kan ju i alla fall då tänka sig en budgetserie?

Det kan också vara värt att fundera på hur mycket man skall lägga ner på att t.ex. göra vingarna vridstyva? Gör man dem rätt skulle det till och med kunna vara en fördel ifall de flexade lite, kan man få dem att flexa åt rätt håll vid belastning kan det faktiskt öka verkningsgraden genom att t.ex. anfallsvinkeln ökar vid belastning till en viss gräns, speciellt vid lägre belastningar. Då skulle man kunna minska luftmotståndet när vingen går mot vinden.

Vi testar allt, Kenneth, men vi kommer nog inte att lågpriskonkurrera med kineserna, vi satsar istället på kvalitet och prestanda. Det kommer att kosta ytterligare några miljoner innan det första verket lämnar bandet och bolaget behöver lönsamhet och goodwill, inte det motsatta. Nu tittar vi på fabrikslokaler och målsättningen är att produktionen ska vara igång innan årets slut.

Den lilla prototypen på bilden sveper en yta motsvarande en snabblöpare med diametern 2,2 meter. Vad gäller energiproduktion i svag och turbulent vind är H-rotorn överlägsen och vi har fått den lilla prototypen att producera el vid så låg vindhastighet som 1,4 m/s. Det är naturligtvis ingen nytta med det, den användbara energin är försumbar vid så svag vind, men det går, det vet vi nu. Det råder dock osäkerhet vad gäller dessa siffror så vi kommer att köpa in nödvändig utrustning för säkra resultat. Enligt de siffror vi än så länge fått fram ligger H-rotorns verkningsgrad runt 40% efter generatorn, men det är lite för bra för att kunna vara sant. Problemet, om det nu kan sägas vara ett problem, är att jag alltid får fram mycket höga siffror vid dessa mätningar. Kanske tvingas jag acceptera den höga verkningsgraden om finare instrument visar sig ge samma resultat? Vad som händer när den nya generatorn kopplas in och som hela tiden tillåter rotorn att gå med optimalt löptal, vill jag inte ens tänka på, men förmodligen bryter jag ihop och erkänner Windforce som världsledande inom H-rotorernas område.