Göran Gatenfjord skrotar import av kinesisk H-rotor

[Göran]

Enligt de uppgifter jag fått lägger Göran Gatenfjord ned importen av kinesiska armens vertikala vindkraftverk, de som sades ge 30.000 kWh/år. Som mest lär visst Gatenfjord ha sett 1000 watt komma ur vindkraftverket och det är inte mer än vad man kan förvänta sig ur ett enkelt hembygge, så det är nog som Gatenfjord själv säger, decimalkommat har hamnat fel. 700.000 kronor lär visst missen ha kostat, men det bekymrar inte den penningstinne skåningen. Istället ska han satsa på egen tillverkning av vertikalaxlade vindkraftverk och han är nu på jakt efter kompetens.

Gatenfjords vindkraftverk säljs av SVV Energi AB under namnet Nova VVKV och prislappen ligger runt en kvarts miljon kronor. Vindkraftverket ännu inte plockats bort ur SVV Energi´s sortimentet.

Här finns mer information, film och Göran Gatenfjords egna kommentarer om vindkraftverket.
http://www.ecoprofile.se/2450_1104_Goran_Gatenfjords_vertikalvindkraftverk.htm

[Karro]

Vertikalaxlat verkar ha blivit väldigt inne, helt plötsligt, från att ha varit helt ute.
Fast tyvärr är det nog så att verikalaxlat också kommer att skörda sina offer.

[KennethE]

Istället ska han satsa på egen tillverkning av vertikalaxlade vindkraftverk och han är nu på jakt efter kompetens.

Kanske läge för samarbete?

Han skulle ju kunna få tag på rätt bra kompetens här på forumet ifall han lovar bra rabatt till alla som bidrar, och att han publicerar alla data och inte hindrar någon att använda dem. Alltså samma princip som används i datorvärlden inom öppen-källod-rörelsen. Det har ju visat sig vara en väldigt effektiv utvecklingsmetod även för företag.

[Göran]

Jag har en känsla av att han inte vill samarbeta.

[vindmannen]

Jag har hört att han vill ha hela kakan själv & att han inte tror på andras kunskaper.

[KennethE]

Låter som en tråkig inställning.

[Karro]

Ha, ha, då tror jag inte han kommer långt med H-rotorn, då den är ganska kunskapsintensiv, iallafall i början. Det är lätt att få den att inte fungera alls. Antagligen är det det som har gett den dåligt rykte bland hembyggare.

[Göran]

Jag tror mig veta att han inhämtar sina kunskaper från dokumenten längst ned på den här sidan och där finns en hel del att läsa.
http://www4.gu.edu.au:8080/adt-root/public/adt-QGU20050916.120408/index.html

[Karro]

Fattar han vad som står där, då klarar han kanske att få ihop det. Matten är inte avancerad, men första gången jag läste sådant där om H-rotorn, var det som grekiska. Dvs. jag tyckte det var en rejäl tröskel till att fatta i början, för att man inte fattar grunderna, om man nu inte råkar ha auerodynamisk utbildning. Det kanske han har? Har man civilingenjörsutbildning, kanske sådana papper är en baggis?

[JasonCW]

Har man civilingenjörsutbildning, kanske sådana papper är en baggis?

Ja det är en baggis...
Skämt å sido, om man inte har inriktning just på det området så kan man nog inte säga att det är en baggis. Men om intresset finns för ett område så bör en duktig civilingenjör ha kompetens och förmåga att ta åt sig informationen, bearbeta den och förstå den utan andra personers deltagande.
Det är dock inte alla civilingenjörer som är så naiva och "dumma" att de vägrar samarbeta med andra som har kunskap inom det specifika ämnesområdet sedan tidigare. Om man inte aktar sig så kan man få för sig att man vet något och gör något helt fel utan att veta det förräns det är för sent.

En bra civilingenjör bör enligt mig bredvid en god förmåga att lära sig genom literatur och egna erfarenheter även ha förmågan att samarbeta med andra för att på så vis kunna lära sig även av andras misstag och framgångar, vilka inte alltid finns förevigade i skrivna ord. Många extremt duktiga ingenjörer jag känner jobbar på platser där de varken kan eller får publicera sina forskningsresultat, därför är det mest bara rapporter från den utbildningsbundna forskningen som man kan hitta och därmed missar man många erfarenheter. Erfarenheter från den privata sektorn där mest pengar omsätts på specifik forskning kommer därför inte till allmän beskådan, resultatet är bara lite bättre produkter som tillverkaren kan ta lite bättre betalt för. Det är ingen slump att man utför mycket konkurentanalys och "reverse engineering" på andra tillverkares produkter, det är nämligen enda sättet att dra lärdom av vad andra har gjort rätt och därmed ofta även en fingervisning kring vad de har stött på för problem på vägen.

[KennethE]

Uppenbarligen har även ingengörer mycket att lära av öppen källkod, det gäller även t.ex. forskning, trots att det faktiskt är därifrån idéerna faktiskt kommer ifrån från början.

[Karro]

Ett exempel bara:
Litteraturen uttrycker saker typ på det här sättet:

(taget från avhandlingen) och förstår man H-rotorn, förstår man också vad kurvan visar.
En fin visuell exemplifiering av något fundamentalt för H-rotorn.










Facit:
Kurvan visar anfallsvinkeln på vingprofilen, dvs. i vilken riktning vinden kommer mot vingprofilen, vid olika vinklar i varvet och beroende på TSR.
När rotorn snurrar snabbt, så varierar anfallsvinkeln relativt lite och vingen ger lyft under en större del av varvet. När rotorn roterar långsamt, ges lyft bara vid en mycket liten del av varvet.

[daniel.h]

Om den kurvan stämmer, borde inte då alla under 3 i löptal vara mer eller mindre värdelösa?
Eller finns det profiler som har lyftkraft över 12-15 grader i anfallsvinkel?
Fast det skulle förklara varför den kinesiska H-rotor inte gav mer än 1000watt.
Med så många och stora blad borde den ha lågt löptal.

[KennethE]

Hur skulle det vara att låta bladen vara upphängda något fjädrande så att de tillåts vrida sig något beroende på från vilket håll belastningen kommer, med vridningscentrum på rätt ställe i förhållande till vingens mittlinje i längdaxeln?

Funkar det och man gör rätt borde man få en variabel anfallsvinkel som är något större när det gör som mest nytta samtidigt som den bromsar något mindre resten av varvet?

Jag tänker mig då att den är upphängd med skruvar i gummibussningar som tillåter den lilla fjädringen jag tänker mig utan att bromsa vridningen så hårt att det ger hårda ändstopp som ju kan ge ökat slitage.

Får man bara vridningscentrum rätt borde den flexibiliteten vara gynnsam?

[Karro]

Helt riktigt, H-rotorn måste upp i löptal för att snurra överhuvudtaget och för att snurra åt rätt håll.
Står den stilla är det väldigt illa.