24volt.eu

Det låter som en mycket bra ide med en internetsida med en kalkylator
Jag funderar på att bygga och det hade varit bra med en kalkylator så man inte bygger helt galet.
Tror smala vingar är bättre, för det gör inget om den inte är självstartande, det ju lätt att
starta den med generatorn och en vindmätare.

Fram med formlerna så kan jag göra kalkylatorerna.

Men varje H-rotor, fantasifull eller inte, brottas med samma problem. Bladbredden, till exempel, behövs för att öka Reynolds-talet, vilket i sin tur behövs för att få vingprofilerna att fungera bra. För mycket bladbredd sänker TSR, för lite skapar turbulens och får profilen att stalla. Generellt behöver profilen ge lyftkraft över en stor variation av anfallsvinklar.

Jag har också en fråga till Karros välformulerade inlägg.

Så klart kan man justera profiler hur mycket som helst för att optimera men jag antar att någon också har räknat ut vad det teoretiska maxet är? Hur nära liger vi den teoretiska max efektiviteten?

På vattenturbiner ligger vi väll normalt mellan 90% och 98% av max, solceller ligger kanske på mellan 15%-30% nytjande av den instrålande energin. Men hur är det med vindkraft i allmänhet och H-rotorn i synnerhet?

Är det en fråga om enstaka procent vi kan förbättra med bättre vingar eller är det en fördubbling vi siktar på?

Tim

En bra konstruerad H-rotor kan ge över 30% verkningsgrad, där ca 60% är max. En slarvigt konstruerad kanske bara ger hälften. Att det är bygglovskrav på en vindturbin över 2m diameter, gör att man gärna vill ha ut så mycket effekt som möjligt ur dessa 2 meter. Den byråkratiska processen kan annars ta överhanden och det kan ta lång tid och kosta mycket. De som bygger jättestora turbiner har enorma problem att gå igenom den svenska byråkratin. Det kan ta 5-10 år!
Vad händer om byggnadsnämnden kräver typgodkänd turbin? Då står man där med sin hemmabyggda och kommer ingen vart.

Göran, är du styv på matte, så finns formlerna på http://www.windturbine-analysis.netfirms.com/index-analyse.htm

daniel.h, att starta med generatorn går naturligtvis, men är inte sådär jätteenkelt med trefasgeneratorn. Man måste nämligen skapa en 3-fas växelström att driva generatorn med.
Kanske en baggis för vissa, medans det är bra mycket svårare för andra.

Styv å styv... Inte på matte i alla fall.

Jag är någolunda bra på matte, men dålig på design. Får jag kopiera din design, ska jag nog klara det.

Det är inte jag som designat bladen, men om du vill snoka kommer nya bilder idag.

Inte bladen, utan designen på kalkylatorn.

Ja, det får du och jag kan köpa kalkylatorn/kalkylatorerna av dig sedan.

När det gäller bladprofilen har jag själv kommit till ungefär samma slutsats.

Det sägs ju vara så den ska se ut, sedan beror det på om man vill göra den tunnare, men det gäller att hålla TRS under fem.

Ändå har de universitetsbyggen och forskningsresultat som jag har sett på nätet använt symmetriska profiler. Inklusive de två stora i Sverige, under senare år.

Jag vet, men någon måste ju leda utvecklingen framåt.

Det här är mina egna teorier, men en symmetrisk profil kan ju inte ha någon lyftkraft (hur skulle den kunna uppstå?). Däremot kan jag tänka mig att luften får en något kortare väg att gå på bladets insida och att lyftkraft uppstår på så sätt. Bladen ska ju gå rakt mot vinden, så en kraft måste skapas, annars skulle rotorn inte snurra.

Matematik i alla ära, men hur många gånger har det inte visat sig att teori och praktik inte alltid går hand i hand. Det här är ju en typ av vindkraftverk där det fortfarande kan löna sig att experimentera, tror jag.

Kan dubbla blad vara något att testa? Dessa är gjorda av kevlar och jag tror de ska sitta på en formel 1-bil, men det är principen och vad skulle man kunna göra med en rörlig fena?

Jag ska inte säga vad som inte fungerar i praktiken, för tittar man på nätet finner man massvis med fantasifulla vindturbiner, som inte borde fungera så bra.