24volt.eu

Ja jä,,,, va det blåser när det blåser här.
Har en av luckorna till höfläktarna öppna, en trevlig 7 bladig 7,5kw Acron, som vetter mot väster.
Rotordiameter 1,5m ca.
Som det snurrar. Måste ta mig en sväng till Biltema å inhandla en cykeldator för å ta reda på hur fort.
De é bara å komma förbi Martin. Tid för kaffe å trevliga människor finns det alltid.
Ni é ju alla för mysiga som säger att det är för svårt, eller i alla fall mycket svårare att göra en twistad rotor.
Jag lovar att i en bildserie här på 24,an, visa hur man gör, framemot våren/försommaren.
Jag vet att alla älskar bilder. Är det så att jag inte själv klarar att få in dom i en tråd,
mailar jag över dom till dig Göran så får du hjälpa mig.
Finns det någon här som vet om det är okidoki att sätta en mast till snurran på ryggåsen på ladan.
Jag har sträckningen Norr/Söder å 15meter till nock.
Det blåser förmodligen ruskigt bra däruppe när vinden tvingas gå över det 38m breda taket.
Jag vet ju hur det är när vinden sveper runt hörnen. Går knappt att stå upp vid 10sek/m.

Vad har höfläkten för sorts motor, den kanske går att köra som generator när du inte torkar hö med den och det blåser i rätt riktning?

Bilder är trevliga och det är inget svårt att lägga upp bilder här. Klicka bara på "Ladda upp bilaga".

Folk brukar avråda från att takmontera vindsnurror. Det finns många anledningar till att det inte
är så bra. Den främsta orsaken till att det inte är så bra är att det uppstår turbulens runt taket
och det behövs också bygglov om snurran placeras på ett hus. Lite osäker vad som gäller på
jordbruksfastigheter. Det kan också uppstå resonansljud som hörs i hela byggnaden.

Jag har tre höfläktar.
Västersidan 7,5kw ABB 3fas 1480varv 7 bladig aluminiumturbin D/ca1,5 meter.
Östersidan 7,5kw ABB 3fas 1480varv 7 bladig aluminiumturbin D/ca1,5 meter.
Dessa trycker luft till 20 meter hötrapets.
Östersidan 15kw ABB 3fas 1480varv 8 bladig aluminiumturbin D/ca1,8 meter.
Denna trycker luft till 300m2 golvtork.
Tror inte att det går att använda någon av dessa motorerna som generator.
Att den där klumpen som sitter på axeln i motorn blir magnetisk, beror väl på att man kopplar ström till den, eller?
Som du ser är mina kunskaper om elområdet noll, zippo, nada,
men jag gissar att ska jag få ut någon energi ur de där snurrorna så måste det till permanentmagneter, eller?
Rätta mig gärna, för här är jag helt ute å seglar.
Däremot borde man ju enkelt kunna driva en rem till en vanlig bilgenerator ifrån turbincentrumet som är en ca D/40cm trumma.
Måste testa. Fram med remvaxet.
Behöver man någon elgizmomanick emellan generatorn å batteriet?

Fy vad vi sabbar din superintressanta tråd här å nu Karro.
Hur gör man för å starta en ny Göran?

Mvh. Ola.

Om höfläkten är en H-rotor, så går det an. Annars kanske en annan tråd passar bättre?

Karro skrev

Annars har jag massvis med asp. Är det bra till något?

Som gubben sa"
Aspved är usel! Jag elda så kamin va alldeles röö, men den värmde ingenting

Jag frågade min kompis om asp, den är tydligen inte bra till något annat än tändstickor.

Ask däremot är ett mycket starkt och bra trä, det är inte släkt med hickory som någon sa, men egenskaperna och användningsområdena är väldigt lika.

Hej på er!

Ny på forumet men tittat länge på olika vindkraftverkstyper och nu följt denna tråd så är jag sugen på att höra om Karro provat någon vingform och fått till en H-rotor?

För min del blir vill jag ha en självstartande rotor, tycker att Naca 0018 eller 0020 ser bra ut, för min del är inte högt tsr det som känns viktigt, jag skulle hellre ha ett bredare register som verket ger effekt i än de kurvor jag får med Karros Suveräna program!!!

Jag har ett väldigt stort tak (en lada på 800m2) Som jag hoppas kunna använda för att få högre medelvind då jag läst att tak kan höja medelvind rejält ibland, antar att det inte är den bästa vinden men om taket samlar vind och ibland fördubblar den så behöver jag ju inte så mycket vind, och förutom i detta forum så är väl starka vindar nå´t som fiskare och människor (utan vindkraftverk) inte vill ha..
Men jag kan ju ändra mig om jag får upp ett vindkraftverk på gården nå´n gång...

Skulle gärna värma poolen på 45 m3, varför inte badtunnevarmt på ca 40 grader... fast tjejen (f´låt frun) skulle inte bli lika förstjust, fick stänga av solfångaren vid 26 grader och det är först då jag börjar bada...

Åter till ordning och forumets ämne, är inte en 3 bladig h-rotor med en diameter på 2 meter och blad på 2-3 meter med formen Naca 0018 blad självstartande?

För min del så kommer jag inte bygga egen generator utan prova mig fram med bilgenerator... ja jag vet att den inte ger mer än max 50% men för mig är det inte poängen att få en 37% total verkningsgrad om det innebär mycket krångel så kommer det stå i magasinet halvfärdigt och då går jag hellre på 15% total verkningsgrad som står och laddar batterier med effekt som jag kan använda. Om ni förstår vad jag menar...
Jag lindra gärna en trafo men det är inte det jag kommer börja med för jag vet inte ens hur mitt verk kommer se ut när det väl hamnar på taket... som kan vara kanske 8-12 meter högt...

Mina blad som jag kan tänka mig borde gå att göra med pvc (eller) plåtrör, kapa dem så du får halvmåne form, spänn över lite plast mot en tunn ståltråd (eller nå´t stabilare) för att få droppformen (liksidig eller vad det heter) och sedan plasta och fiber, det borde ge en lätt men stark vinge, var så länge sedan man höll på med plast och fiber, när man byggde egna dörrsidor i bilen för att få plats med feta högtalare.. och det var inte igår... Men en kompis har byggt flygplansvingar så han kanske kan bidra med nå´t....

Det blev långt det här första inlägget i detta eminenta forum men jag går ut hårt... och kraschlandar kanske lika hårt....
Om nu nå´n hittade en fråga att svara på och känner att hon/han kan bidra så gör gärna det...

Ifall du vill testa en annorlunda idé för bladen kanske min idé att bygga dem som man bygger vingarna på modellflygplan, fast med lite starkare material än balsa till spryglarna, förslagsvis tunn plywood till spryglar och furulister. Framkanten kan dock vara bra att göra med en fyrkantlist i furu med en för ändamålet färdigformad balsalist för att ge formen.

Klä med klassiskt japanpapper, lacka med epoxy, ev. klä med ett lager till men då kanske en tunn glasfiberväv och epoxy.

En enkel metod att få billiga och lätta vingar med rätt profil.

Möjligen kan man spruta dem fulla med något lämpligt skum när de är färdiga ifall de behöver ytterligare styrka, men det tvivlar jag på att det skulle behövas.

Obs att jag inte provat själv utan det är enbart något jag resonerat mig fram till teoretiskt baserat på alla modellplansvingar jag byggde i min ungdom, de flesta till samma plan efter att ha försökt att landa det på lägre höjd än marken och ofta med för brant inflygning, i många fall nära 90°

NACA0018 eller NACA0020 verkar vara ett bra standardval för en H-rotor. Med högre siffror ger profilerna mer lyftkraft, men det gör också att rotorn får lägre TSR och alltså snurrar långsammare. Riktigt stora rotorer har jag sett ibland går ner till NACA0012 eller NACA0010. Kanske är det så att mindre H-rotorer går bättre med tjockare profiler? Jag vet inte riktigt.

De symmetriska profilerna vet jag faktiskt inte om de är självstartande eller inte. En del verkar säga att de flesta profiler är självstartande i praktiken, andra verkar säga att det är svårt att få en H-rotor självstartande. Vill man ha självstartande är det nog säkrare att välja en asymmetrisk profil, som Göran.
Jag vet inte, innan jag har provat. Teoretiskt sett är de symmetriska profilerna inte självstartande, men det kan hända att kastvindar i praktiken får rotorn att snurra ändå.

Jag yttrar mig först när jag är ordentligt påläst, men ett tips är att inte ha för hög soliditet.

Visst, jag håller med där. Det knepiga är att man är tvungen att ha en viss korda på bladen för att få upp reynolds-talet. Detta för att få det hela att snurra vid låga vindstyrkor. Att få det att snurra vid låga vindstyrkor är inte bara frågan om svag vind, utan också när rotorn står stilla. Det är där någonstans man får kompromissa om man har liten diameter och det är väl också därför fungerande H-rotorer ser ganska lika ut. De byggare som har läst på, finner samma kompromisser.

Kanske är det så att din lätta rotor får den att börja svänga även vid svag vind. När den sedan börjar svänga åt rätt håll, så ökar lyftkraften och den börjar snurra. En tyngre rotor kanske därför inte startar lika enkelt?

Frågan är ifall det mest optimala är helt styva vingar eller om en viss väl beräknad flexibilitet i kombination med rätt placerat upphängning skulle kunna bidra? Förmodligen skulle det optimala för verkningsgraden vara ifall man kunde styra bladens anfallsvinkel under varvet, inte minst för svaga vindar men det skulle ju bli ganska komplicerat. Men med något flexibla vingar och/eller upphängning kanske man skulle kunna åstadkomma lite av samma effekt?

Ja, det är en svår balansgång, Karro, men enligt vad jag hört så börjar det bli kritiskt för självstart om soliditeten går under 0,20 och överstiger den 033 får man andra problem. När det gäller reynolds-talet har jag läst raka motsatsen, att låga reynolds-tal kännetecknar startvilliga H-rotorer. Jag måste läsa igenom det hela igen och jag vet inte hur väl det där med soliditeten stämmer.
Ett annat problem är att rotorerna har svårt att komma upp i sitt rätta löptal. Bladen hamnar i turbulens bakom framförvarande blad och det känns som ett problem som inte är helt lätt att lösa, utan att gå upp i diameter.
Jag har ju tidigare förkastat vertikalaxlade maskiner, men nu när jag har intresserat mig för dem så jag kommer att läsa på. Min tanke var ju att andra skulle lösa den här biten, men nu har jag klivit ner i tunnan och vattnet är kallt.

Finns det inget någorlunda enkelt sätt att tillverka vingar med olika profiler för att testa på en miniatyrmodell?

Kanske någon lösning där kan formar en lämplig metalltråd som värms av el till vingprofilen och monterar den fast över en ränna som man kan skjuta en skiva av frigolit genom så att den med någorlunda precision formar en vinge som man sedan delar i tre delar och monterar på provanläggningen. Kör man så låg temperatur som möjligt på tråden och skär långsamt bör man få bästa ytan och jämnheten utan att tråden blir för mjuk.