H-rotor

[Dinamo]

Hurraa,, det är liv i tråden.
Hej Karro, å tack för klargörandet.
Javisst. Twisten påverkar ju faktiskt hur lättstartad vispen blir,
för en del av profilen står ju alltid i perfekt vinkel till vindriktningen
om twisten är 180 grader till en tvåbladig, 120 grader till en trebladig, 90 grader till en fyrbladig osv.
Synd att det inte kan blåsa ifrån alla håll samtidigt.
Nu ska jag fälla propellervirke.
Mvh.

[Dinamo]

Vänta här nu!!!

"Nackdelen är att bladen är svårare att tillverka och antagligen svårare att få starka. Det är fortfarande samma krafter på dem. Dessutom får man utmattningskrafter längs med bladet, vilket raka blad inte har."

Karro.
Det är inte ett dugg svårare att tillverka ett twistat blad.
Annorlunda, ja, svårare nej.
Vilka är utmattningskrafterna på ett twistat blad, som inte raka blad har?

Mvh! Ola.

[Karro]

Lyftkraften från vingen går i riktning mot centrum och byter riktning under varvet. Det är alltså alternerande drag och tryck på ekrarna, under varvet. Så infästningen av ekrarna i vingen och i axeln utsätts för väldiga krafter och är nog H-rotorns svaga punkter.

Är vingarna raka, så blir det inga längsgående krafter, förutom en viss böjning relativt ekrarna.
Är de däremot twistade kommer krafterna att ha olika riktning i de båda ändarna, så I ena änden är det dragkraft, medans den andra har tryckkraft. Gränsen för detta kommer att röra sig i bladets längdriktning under varvet. Sedan beror det på vingarnas infästning mot axeln, bladens styvhet i förhållande till infästningen, etc., hur krafterna verkar. Det borde nog bli ett pulserande vridande moment i upp-ner-riktning, genom mitten på vingen. Det innebär nog också att ekrarna istället för rena drag-tryck-krafter får vickande krafter också.

Vad det sedan innebär i praktiken har jag ingen aning om. H-rotorn verkar ge en mardröm av olika pulserande krafter och twistningen verkar göra krafterna ännu mer komplicerade.

[Martin]

Vänta här nu!!!

"Nackdelen är att bladen är svårare att tillverka och antagligen svårare att få starka. Det är fortfarande samma krafter på dem. Dessutom får man utmattningskrafter längs med bladet, vilket raka blad inte har."

Karro.
Det är inte ett dugg svårare att tillverka ett twistat blad.
Annorlunda, ja, svårare nej.
Vilka är utmattningskrafterna på ett twistat blad, som inte raka blad har?

Mvh! Ola.

Hur menar du då?

[Dinamo]

Mycket mycket intressant Karro.
Tack för delgivningen. Hmmm,,, hur ofta får man säga det.
Har funderat lite runt den radiella kraften.
Tar inte centrifugalkraften (eller heter det centripetalkraft?) ut mycket av den pulserande radiella ut/in kraften, tror du?
Jag menar så att det blir en pulserande ut/ut kraft.
Ett vingblad som är 7-8 meter långt, (6m 120 grader twist) corda 300mm, tjocklek 100mm(medel 50mm) väger en hel del, runt 60kg skulle jag tippa.
Den pulserande upp/ner kraften går ganska enkelt att komma till rätta med om man triangulerar med wire till bladens ekerinfästningar.
Jag ser naturligtvis att det kostar en del effektivitet att snurra runt en hoper med wire, vantskruv å annat,
men man måste ju börja någonstans. Framförallt är det ingen maskin som ska stå sig lika länge som pyramiderna.
Det är ett första test, som från början gärna får bli hur bra som helst, för att senare bli ännu bättre om det vill sig.
Det är ju därför jag skriver här, och läser vad du skriver.
Det är helt otroligt hur lätt det är att förstå vad du skriver föresten. Vilken förmåga. Pffff,,,,
Trä/Ask, fungerar ypperligt som material i pilbågar, propellrar och turbiner, för att inte tala om slägg/korp skaft.
Där kan man tala om komplicerade krafter.
Hickory heter det på utomrikiska, men likväl är det ask.
Men det finns många bättre material till vingprofiler. Sandwich, kolfiber polyuretanskum kolfiber, alt byta ut kolfibret mot kevlar, är inte så dumt.
Lätt å väldigt starkt men för omständigt att bygga fullsizemodeller av.

Martin.
Vad undrar du över.
Utveckla gärna, eller kom över på en kopp kaffe.
Jag huserar drygt en mil väster om Linköping, så det tar väl en halvtimme hit eller dit.

Mvh! Ola.

Mvh.

[KennethE]

Mycket intressant att ask är samma som hickory, det visste jag inte. Men då gäller det att passa på för just asken har drabbats av en sjukdom som sprider sig snabbt uppför landet som dödar asken. Den verkar ha nått mina föräldrar i skogarna i närheten av Skepplanda en bit norr om Göteborg.

Wikipedia:

I norra Europa hotas asken av askskottsjukan. Svampen Chalara fraxinea angriper först de unga skotten och sprider sig sedan ned längs grenarna så att trädet till sist dör. Svampens sporer sprids med hjälp av vinden.

[Dinamo]

Jepp.
Tråkigt, men likväl sant.
Jag har en allé med askar som står å dör, och almarna mår inte heller så hyvens,
liksom lönnarna å ekarna som blir helt deformerade av den Östgötska leran.
Bok är i huvudtaget inte att tänka på utan att byta ut leran till brunjord om de ska ta sig.
Ursäkta off topic.
Mvh.

[Karro]

Jag har två döda granar på rot i min skog. Dödsorsak okänd.
Annars har jag massvis med asp. Är det bra till något?

[becca]

Asp används till tändstickor för att de inte knäcks av så lätt.

[Karro]

Att tillverka tändstickor har jag inget behov av. Jag tänkte mig något i stil med rotorblad. Är det bra till något annat än tändstickor, kan jag ju ta tillvara några stycken. Annars är de ju bara dekoration och i sinom tid eldningsvirke.

[KennethE]

Karro,
Det kan vara bra att ta kontakt med någon kompetent möblesnickare och kanske även fråga runt på mindre sågverk, det kan hända att de faktiskt är riktigt värdefulla ifall du hittar rätt köpare. Speciellt ifall de är grova och rakvuxna.

Wikipedia:

Veden är vit, lös och lätt och är svåranvänd som byggnadsvirke, varför den framför allt används som massaved, men även har stor betydelse som material till tändstickor tack vare dess raka fiberriktning och förmågan att spräckas.

Borde med de egenskaperna vara av stort intresse för vissa typer av snickerier m.m.

Kanske inte optimalt till rotorblad även om de förmodligen blir lätta. en fördel kan ju vara att de kan klyvas lätt för att grovforma vilket innebär att man utnyttjar styrkan optimalt, men det hjälper ju inte när styrkan ändå blir för dålig. Däremot låter det intressant för träsnidare.

Kommer jag ihåg det under dagen skall jag fråga min fikakompis som är väldigt kunnig på sådant, en herre på snart 80 år som har mycket erfarenhet och kunskap.

[Dinamo]

Asp har dålig elastisitetsmodul och är ganska jobbigt att bearbeta skärande.
Blir luddigt å dant. Testa att dra med tummnageln utmed en tändsticka.
Gran é bättre, om virket är fritt ifrån lösa knaggar.
Ask é elastisitetskungen.
Har ni kikat på en bit ask någongång, å sett hur de mycket långa fibrerna liksom ligger flätade i veden.

Coolt med 80årig fikakompis i Lindome, K.
Det finns ju ett finfint möbelsnickararv i de trakterna.

[KennethE]

Det finns ju ett finfint möbelsnickararv i de trakterna.

Ja, det gör det, och det hålls studiecirklar för att hålla det vid liv.

Dock är han relativt nyinflyttad till Lindome så han har inte haft med det att göra, men han och hans far byggde hus under många år och dessutom blev det mycket snidande och svarvande på vintrarna då man förr hade vett på att inte bygga hus på vintern.

Han har också jobbat i maskin på ubåtar och senare i handelsflottan, så han är mycket kunnig när det gäller motorer och batterier.

Han växte upp på ett småbruk med självhushåll så han har erfarenhet från flera av mina intresseområden.

[Martin]

Dinamo, jag undrade bara vilken teknik du ska använda för att twista bladen.

Jo, ett studiebesök och en kopp kaffe skulle vara trevligt nån gång. Det blåser ju bra där ute på slätten, så det borde vara en idealiskt plats för vindkraft.

[Göran]

Jag har pratat med professorn och han trodde inte på twistade blad. Precis som doktor Karro pratade han om laster hit och dit, för- och nackdelar, men han menade på att twistade blad är svåra att tillverka (lättare att misslyckas med ) så i slutändan har man förmodligen en ineffektivare maskin. Kvar är alltså bara coolhetsfaktorn och väldigt mycket mer jobb.