av Karro 16 feb 2011 12:34
Jag förstår inte riktigt hur du tänker.
Med 250rpm och r=1m, så går vingen ganska konstant 94km/h framåt.
Ingenting händer egentligen. Lyftkraften = normalkraften, går mot centrum.
Men så fort det blåser lite grand och vid löptal 3, så blåser det ca 31km/h från ena hållet,
och vingens hastighet varierar mellan 94-31=63km/h och 94+31=125km/h, ganska snyggt sinusformat över varvet.
Det som skapar den framdrivande kraften är att det bildas en anfallsvinkel, som ger lyftkraften en framåtdrivande kraftkomposant.
Så länge det inte blåser är anfallsvinkeln noll, och inget händer. Vinden vrider anfallsvinkeln. Lite grand av kraften mot centrum stjäls, och blir en framåtriktad kraft som gör att man kan ta ut energi.
Nästa tanke är naturligtvis att variera vingens vinkel, för att optimera anfallsvinkeln. Men då stöter man på ett stort problem - anfallsvinkeln byter tvärt tecken två gånger på varvet, vilket gör all mekanik svårrealiserad. Visst har det provats och forskats i det, men vinsten är inte så stor som man kan tro. Det är denna teckenväxling som skapar de jobbiga vibrationerna. Det bästa är att ha anfallsvinkel noll, när teckenväxling sker, och det får man precis med en fast monterad vinge, men inte om man försöker göra en "giromill".