Jag fick huvudvärk av epoxyn, men det var inte så farligt, jag var mest orolig för katten.
Hela projektet känns ganska tungt just nu och idag misslyckades jag igen. Det är för dåligt väder i verkstan nu och för trångt inne i sommarstugan, så allt strular. Jag behöver hyra en lokal i vinter och imorrn ska jag iväg och titta på en.
Så här har det gått i alla fall.
Med hjälp av jiggen (gjorde en ny) var det inga problem att få magneterna på rätt ställen.
För att lättare få loss rotorn ur gjutformen skruvade jag fast gjutformens botten. Om olyckan skulle vara framme (och det var den, epoxy trände in under rotorskivan) kändes det bättre att skruva än att limma fast den.
Epoxyn blandade jag med krita (mindre än hälften), men först lade jag glasfiberväv runt magneterna. Så här långt gick allt bra och när jag hade fått bort bubblorna på ytan (duttade på dem med en plastsked) lade jag på locket, men det skulle jag aldrig ha gjort, för trots att jag tätat med silikon och smetat in allt med vaselin för att få rotorn att släppa från formen, pressades epoxy in mot de fyra bultarna i mitten och allt satt ihop som en betongklump.
Här har jag fått loss en av bultarna, de övriga sitter.
Bultarna lyckades jag skruva ur och locket gick att få av, men det var ingen rolig syn där under. massor av bubblor hade det blivit och vissa av dem ganska stora.
Genom att skära upp ett hål i gjutformens botten kom jag i alla fall åt att mejsla loss rotorn. Epoxy hade trängt in från alla håll och det satt ganska bra.
Blandningen av silikon och vaselin gjorde att kanten runt rotorn inte var så vacker heller.
Än så länge har jag bara snyggat till rotorns baksida och det ska nog gå att få till det övriga också för det finns utrymme att svarva bort en del epoxy.
Terassvärmaren i bakgrunden är ett pris från en bowlingtävling
och den ska göras om för att ta hand om överskottsenergin från vindkraftverket. Jag köpte några meter kanthaltråd (0,9 mm, 2,4 ohm/meter) och det blir helt perfekt, tror jag.
Det kan inte hjälpas att det blir lite skavanker på möblerna, men det här måste göras.
Testspolen slängde jag ned i en plastburk och sedan hällde jag på epoxyn som blev över och det fastnade inte i burken och helt perfekt blev det. Ska man gjuta ska man ha en form av plast, eller?
Med en spole på 70 varv (diametern ointressant när man mäter spänning) fick jag 1,9 volt vid 200 rpm och det är nästan helt perfekt för en tvåmetersturbin med 12-voltsgenerator, men jag har andra planer, så för mig funkar det inte. Det funkar inte för någon annan heller eftersom ganska grov lindningstråd måste användas och då blir spolarna för stora och de får inte plats.
När jag satte dit ytterligare en stålskiva, utan magneter och utanför det hela, så att spolen hamnade mitt emellan skivorna fick jag 2,6-2,7 volt vid 200 rpm, men detta duger heller inte, så jag måste sätta magneter även på den andra skivan.
Idag förberedde jag för en andra gjutning och nu hade jag lärt av misstagen, men det gick snett ändå. När jag förberett gjutformen med silikon kommer jag på att jag glömt att sätta magneterna på plats. Detta tog kanske en timme för jag ville slipa av stålskivan och rengöra magneterna för bästa fästförmåga. När allt var rengjort och magneterna var limmade på plats med snabblim (superlim) hade silikonet nästan torkat och för att vara säker på att det skulle vara tätt under skivan smetade jag på mer silikon, men då blev det bara klumpar och små bollar av allt.
En halvtimme senare hade jag skrapat bort allt silikon, men då var det nästan slut i tuben, så jag fick inte det här gjort idag.
Förhoppningsvis ska jag få minst 4 volt ur spolen (hoppas på mer) med magneter även på den andra rotorskivan. I så fall kanske jag kan komma ner mot 25 lindningsvarv och då behövs inte lika grov lindningstråd och då får jag plats med all den tråd jag tänker klämma in i varje spole.
-----------------------------------------------------------------------------------
Summerar jag mätresultaten skulle det betyda ca: 70 lindningsvarv för en generator med endast en rotor, men det skulle krävas dubbla 1,5 millimeters lindningstrådar och då då blir spolarna så stora att det knappast får plats 9 stycken i statorn. Den magnetiska flödestätheten får jag till ca: 0,24 Tesla om man använder endast en rotorskiva.
Med dubbla rotorskivor, där man bara har magneter på den ena, då bör det fungera bra och då bör spolarna få plats.
Antalet lindningsvarv blir ca: 50 och tråddiametern blir 1,32 mm, dubbla trådar (två trådar i handen). Effekten för en sådan generator bör hamna runt 300 watt (vid 10 m/s) och det är vad man kan förvänta sig ur ett vindkraftverk med turbindiametern två meter, med permanentmagnetgenerator utan avancerad elektronik. Den magnetiska flödestätheten får jag till 0,33 Tesla. Luftgap: 22 mm. Spolens tjocklek: 12 mm och ett spel på 5 mm på varje sida om den.
Med 12 stycken magneter på varje rotorskiva har man egentligen överdimensionerat ett vindkraftverk i den här storleken, men jag gör det för att kunna pressa högre effekt ur maskinen (ca: 900 watt vid 12 m/s) och då krävs plats för grövre lindningstråd, men grövre lindningstråd får inte plats, så alternativet är ett högre "Tesla-värde" för att kunna använda färre lindningsvarv och färre lindningsvarv kräver inte lika grov tråd för att behålla samma resistans och vips blir spolarna mindre så att de får plats.
Fortsättning följer inom kort...
Svenska
English
Verkligen imponerande, det ser ju ut som på ritningen och den gjorde du ju först. Jag brukar göra ritningarna efteråt det blir liksom mer likt då, jag kommer på en massa nya ideer på resans gång 
