24volt.eu

och jag har en unikum från kombiheat http://www.combiheat.se/vedpanna/index.php vilken jag är mycket nöjd med, fungerar riktigt bra med ved och är enkel att ekonomisota då det görs framifrån. nu går den tyvärr på olja pga att jag jobbar så mycket att jag inte hinner med vedlivet...men den fungerar även bra med olja och är enkel att "konvertera" mellan ved och olja vilket man är tvungen att gör iom att det inte är en kombipanna, vilket iofs är bra, att man inte kan ha olja som stand by, för då är nog risken att man nog "glömmer" att fylla på ved när man eldar med ved också brukar kombipannor vara lite kompromisser, ettdera fungerar den ena eldstaden bra eller den andra sällan båda, men det är väl som den berömda kakan

Att sota de där rören verkar som rena tortyren.
Du måste ha högt i tak som får ner en lång sotarborste ovanifrån i de långa rören.
Fast det är nog bra ändå.

Karro skrev:Att sota de där rören verkar som rena tortyren.
Du måste ha högt i tak som får ner en lång sotarborste ovanifrån i de långa rören.
Fast det är nog bra ändå.

Skapligt högt för att vara en källare runt 2m, så nog blir det tajt men det går för viskan har lite flex i skaftet.
Har funderat på flexaxel till borrflugan och roterande stålborste i rätt storlek.
Försöker sota rören 2 ggr. i månaden och det märks skillnad efter sotning, röktempen sjunker 30-50 grader.

Satt och läste lite i pdf:en som Gunnar länkade till tidigare i tråden, att finklyva veden direkt är lite ogjort då den tar mer plats än grovt klyvd.
Ett exempel: Samma ved olika kluven
Kluven 1 gång i mitten = 2 bitar
Märgkluven ved av rotbitar (35 cm längd).
Travens mått (LxBxH), medel-
värden ≈ 1,87x1,58x1,76 m
Travens volym ≈ 5,17 m3tob.
Fast volym ≈ 3,85 m3fpb.
Travens vedvolym ≈ 74 %.

Kluven 2 gånger = 4 bitar
Finkluven ved av rotbitar (35 cm längd).
Travens mått (LxBxH), medel-
värden ≈ 1,89x1,60x1,89 m
Travens volym ≈ 5,56 m3tob.
Fast volym ≈ 3,85 m3fpb.
Travens vedvolym ≈ 69 %.

Jag har en liten klyv i pannrummet så mig gynnar det att klyva den grovt ur detta perspektiv.

McB,
Det är en bra panna du har. På 80- och 90-talet när jag tittade mer på sådant här hette den här pannan HS Perifal och ansågs bäst på marknaden. Jag tror din panna också är lättsotad. Inga svåråtkomliga krokiga rökgångar utan bara några raka tuber. De kallas faktiskt så fastän alla i dag säger rör. På "ångpannetiden" fanns många olika innovationer att sota tuber med. Eller "tubrensare" som de kallades. Ångpannor fanns lite överallt och inte bara till ångmaskiner. T.ex. hade varje (litet) mejeri en egen ångpanna och ånga användes även i uppvärmningssystem. Förrförra sommaren hade jag förmånen att få utrymma en verkstad där man sysslat med ångpannor och ångmaskiner. Det intressanta var att verkstaden i stort sett stått lämnad och orörd sedan 60-talet. Har för mig att ångmaskinen var upphovet till den industriella revolutionen.


smidy,
Du verkar ha en överförbränningspanna. Numera tror jag det tillverkas sådana med mycket bra eldningsresultat.

Själv har jag en gammal kombipanna och en Kenjon förugn. Båda sjunger på sista versen....

japp RÖD@nörd det är en överförbränningspanna, och det som tilltalade mig när det skulle investeras i panna var att "vedelen" är helt okyld och välisolerad, har fått för mig att förbränningen blir bäst i så hög tempratur som möjligt, är möjligt att det finns på underförbränningspannor idag, men dom som fanns då för 7-8 år sedan så eldade man "i vattnet" dvs där man lade veden var omslutet av vatten som hämmar tempraturen under första förbränningsfasen med sot och tjära som följd, te.x så är det så i svärfars atmos sf25, tjärigt och kläbbigt i vedutrymmet, men helt rent i efterbrännkammaren, på min blir det inte kläbbigt någonstans, nackdelen med detta är att den bör få brinna ut nästan helt före påfyllning av ved, blir liksom hett som s*tan om man försöker fylla på medans det finns ved kvar, all keramik är röd/vit även den på påfyllningsluckan, nylonkläder rekomenderas inte och tjocka arbetshandskar är ett måste om man av någon anledning behöver fylla på i "halvtid" så det är för och nackdelar med allt...

Jo nog är mitt vedmagsin vattenkylt alltid och tjära blir det där med, men det blir aldrig ett problem då den torkar/flagnar och trillar ner till förbränning.
Underförbränningen jag har påminner om ett gengasaggregat, veden förgasas i nedre delen och slutförbränns längst ner i hängrännan med en temp på runt 1000 grader (egna mätningar har gett 850-1150 grader).

McB, hur tänder man upp en sån panna, sitter det en rökgasfläkt som gör att man får "drag".
Elden vill nog inte brinna nedåt med en gång
Tillför man någon luft via vedmagasinet eller är det 100% tätt?
Luft måste tillföras i "andra steget" av förbränningen (jämfört med gengas så är andra steget i bilmotorn)
Intressant att veta....

Emil skrev:McB, hur tänder man upp en sån panna

Här tjuv-svarar jag:
Mamma har en äldre storebror till McB's panna. Den heter HS Perifal Solo Plus och är på 60 kW. Den har en sugande fläkt som sitter baktill på utsidan pannan och den startas innan man gör upp eld. Man slänger in lite finkluven ved i botten och skottar in lite "skräp" (näverbitar o stickor) och tänder. Eftersom draget neråt är stort så brinner det faktiskt neråt! När det brinner bra så fyller man på 180 liter ved, stänger luckan och njuter....

Som du ser på bilden så är vedinkastet överst, nedanför sitter två rattar där man justerar primär- och sekundärluften. Det är noga på gamla Solo Plus att man justerar efter vedsort och fukthalt så att man verkligen får en blå låga nere i keramiken. Lite bökigt, men det är en effektiv panna! Överst i vedluckan är det en smal öppning som öppnas samtidigt med luckan och där drar eventuell rök ut så att man slipper den i pannrummet. Enkelt och smart.
På luckan längst ner sitter ett litet titthål där man ser den blå lågan, och justera luften rätt.


Dom nyare pannorna har tryckande fläkt, och då har man oftast löst det med ett direktspjäll som låter pannan vara överförbränd tills elden tagit sej. Sen trycker man in spaken och startar fläkten så att underförbränningen startar. Spaken brukar vara "ivägen" för luckan så att man måste ha överförbränning innan man öppnar vedinkastet, se bild nedan.

Jupp den nedersta en min typ med tryckande fläkt, skillnaden mellan dom båda är hur man ställer luften samt tryckande eller draganade fläkt.

Nya versionen har du bara ett spjäll för att styra sekundären överflödet går i primären som ej kan ställas utan att sätta strypringar.
Det går inte att få den perfekta blålågan i min mer än under korta stunder, baxi själva säger att lågan ska vara blå ur keramiken sen gå över till gul.
Om detta lyckas beror väldigt mycket på hur fin veden är, rak, jämn och fin så den rinner ner bra till förgasningszonen.
Häng i vedmagasinet ger rejäla poffar och voffar när gengasen i magasinet tänder, en och annan rökring har det kommit ur skorstenen

Skulle jag handla panna idag blev det en med dragande fläkt då det är lättare att få en bra förbränning.

Powermizer,
Menar du att fläkten endast fungerar som "startfläkt" på de äldre HS Perifal pannorna? Och att de då inte har en fläktstyrning som kan starta och stoppa förbränningen utan pannan istället arbetar med självdrag och en draglucka som stänger vid för hög temperatur?

Det var en väldigt snygg och lättfattlig presentation du gjort förresten... Bra att du påpekade "blålågeprincipen", jag hade just tänkt göra det. Att den gick att justera som du visar visste jag inte.

Du kanske skulle ge dig på att göra instruktionsböcker?

I dag kan sådana ibland vara undermåliga tycker jag. En onödigt krånglig sådan följde till min digitalkamera och dessutom har den så små pyttebokstäver att den knappt går att läsa.


Med "dragande fläkt" menar ni då en fläkt som sitter i rökgången i pannans bakre del och "drar" gaserna ur pannan till skorstenen?

I så fall måste väl en sådan fläkt sota igen???

McB skrev:Underförbränningen jag har påminner om ett gengasaggregat, veden förgasas i nedre delen och slutförbränns längst ner i hängrännan med en temp på runt 1000 grader (egna mätningar har gett 850-1150 grader).

Jag trodde förbränningstemperaturen var högre i "blålågepannorna". Hur har du mätt temperaturen förresten? Inte så enkelt när det är så hög temperatur. Jag har dock ett knep som jag kommit på själv. Återkommer om det.

Röd: Fläkten är dragande eller tryckande under hela eldningen och styrs av rökgas och panntemp, där panntemp styr stopp vid hög temp runt 110 grader har jag ställt den till.

Dragande fläkt ska sotas lite då och då förslagsvis när du tar tuberna, men även tryckande fläkt måste rengöras ganska ofta för det dammar i pannrum.

Temperatur i förbränningen mäter jag med en typ-K givare och en multimeter som klarar mV med minst en decimal gärna 2, finns fina blad för att se Volt mot temp.

McB skrev:. . . även tryckande fläkt måste rengöras ganska ofta för det dammar i pannrum.

Jo, och detsamma gäller pelletsbrännare! Jag brukar öppna vår Janfire flex-A årligen och göra lite underhåll... Rengöra den invändigt, smörja kedjan och se över fläkten. Sist gick fläkten tungt så jag demonterade den, rengjorde lagren i diesel och tryckte in nytt fett. Det sitter en sån där vanlig trumfläkt med ytterrotormotor i den.

PowerMizer skrev:

McB skrev:. . . även tryckande fläkt måste rengöras ganska ofta för det dammar i pannrum.

Jo, och detsamma gäller pelletsbrännare! Jag brukar öppna vår Janfire flex-A årligen och göra lite underhåll... Rengöra den invändigt, smörja kedjan och se över fläkten. Sist gick fläkten tungt så jag demonterade den, rengjorde lagren i diesel och tryckte in nytt fett. Det sitter en sån där vanlig trumfläkt med ytterrotormotor i den.

Samma typ som min panna då fast min är tät, ett tag till innan dom slits ut.
Beläggningar på fläktbladen är mitt problem, en gammal tandborste och lite tålamod löser det.

Emil skrev:McB, hur tänder man upp en sån panna, sitter det en rökgasfläkt som gör att man får "drag".
Elden vill nog inte brinna nedåt med en gång
Tillför man någon luft via vedmagasinet eller är det 100% tätt?
Luft måste tillföras i "andra steget" av förbränningen (jämfört med gengas så är andra steget i bilmotorn)
Intressant att veta....

Ledsen missade din fråga om andrasteget.
Tillförsel av luft till andrasteget sker genom hålen i dom övre 2 stenarna.

Luften trycks ingen genom små hål i delningen mellan stenarna och regleras med spjäll, det var andra steget det.
Orsaken till att vedmagasinet ofta/alltid är vattenmantlat på en sån här panna är att tempen i magasinet inte får bli för hög, då antänds all ved och man får en övertändning med okontrollerad förbränning som följd. Kan även hända när veden hänger sig och inte faller ner som den ska.

Fläktens jobb är att hålla ett övertryck i vedmagasinet och förse förbränningen med rätt mängd, inte trycka ut rökgaserna dom ska draget i skorstenen dra ut. Det går att elda pannan med självdrag men det påverkar förbränningen negativt, endast i nödfall man gör det.

Hoppas det var det du sökte