Hur har du det med vedförrådet?

[Karro]

Jag har googlat lite på förugnar, och det verkar som något som krånglar konstant och man måste pyssla, bygga om, svetsa om, och meka med väldigt mycket för att få att fungera och att man ser ut som sotarmurre (rökdykare) efter ett tag när man ska elda i dem. Dessutom behöver man ackumulatortank också, så det blir en större ombyggnad.

Det verkar inte något som jag vill ge mig in på. Krånglande saker har jag nog av, upp till öronen ungefär, och jag vill ha saker som fungerar utan alltför mycket handpåläggande.

[McB]

Sök runt lite på din panna och se om några andra har gjort förbättringar på sina pannor så du får lite ide'er till ett eget bygge.

[Karro]

Min panna kallades Kramfors-pannan av sotaren en gång, men han tilla att de alla ser olika ut. Jag googlade och fick fram en bild på något som ser helt annorlunda ut. Den enda likheten är att yttermåtten är ungefär samma. Fast det är på modell 100, medans jag har modell 0.
Jag har serienummer 52, så det är möjligt att det funnits åtminstone 51 till av liknande modell
Eller så betyder serienumret hur många pannor som fabriken byggt från första början, och modellnummret 0 betyder att jag har prototypen? Nej, jag har ingen aning.
Det är nog dödfött att försöka finna någon som har liknande panna och har byggt om den.

Det blir varmt i huset när jag lägger i ved, och jag ska nog vara glad för det. Pannan har inte gått läck hittills.
Den bästa förbättring och det bästa vinst/pengar-förhållande jag kan få är nog med solfångare.

[PowerMizer]

Min panna kallades Kramfors-pannan

Det låter som om den har några år på nacken, och då kan det vara bra att ha lite materialkännedom.
Detta gäller om det är en vanlig plåtpanna:
Den slits mest när den kallnat under 30 grader, om den får jobba mellan 30-90 så är det ganska okej.
Varje gång man kastar in ett vedträ så att det låter "klonk" så blir det mikroskopiska skador på plåten som med tiden bidrar till att det rostar hål på plåten. Det låter löjligt, men man ska helst _lägga_ in veden.
Om den börjar läcka så kan man ibland kunna hitta en temperatur där pannan inte läcker alls eller väldigt lite. Lyckas man hålla den tempen när man eldar så kan man klara sej en stund med sitt skrot. Läcker den för mycket så blir det ånga som kyler elden och pannan går skitdåligt.
Att slå i vattenglas kan nödtorftigt fixa läckan, men det funkar bäst när ett element eller rör läcker.
Ibland går det att svetsa läckan så att pannan håller fleeera år, ibland är det bara "kex" i plåten och då är det godnatt.

[Karro]

Aha, man ska lägga in veden. Tack för tipset. Jo jag vet att en vedpanna ska komma snabbt upp i temperatur. I en riktig installation brukar det sitta en termostat som stoppar vattencirkulationen om vattnet ligger lägre än en viss temperatur. Detta saknar min, men jag har kopplat cirkulationspumpen till panntermostaten, så att vattnet börjar cirkulera först över ca 70 grader. Men om jag går in och kopplar om rören av något skäl, då stoppar jag nog in en sådan spärrventil, för vattnet självcirkulerar i viss mån.

Större pannor har ibland en separat cirkulationspump för pannvattnet, så att allt pannvatten når 70 grader innan det börjar släppas på.

[Gunnar lindgren]

Rörligt ved förråd. http://www.dt.se/nyheter/vansbro/1.4428 ... till-norge

[RÖD@nörd]

Karro har en värmepanna som är lite "speciell" i den bemärkelsen att tillverkaren ägnat intresse åt både fastbränsleeldning och oljeeldning och anledningen är kanske det är en lokal mindre tillverkare i Norrland där det ställs krav på tillräckligt värmebehov vintertid. Fastbränsledelen är av överförbränningstyp fast med en längre konvektionsdel än de vanliga mer kända fabrikaten av dubbelpannor från den tiden. Den är visst inte så jättegammal heller var tillverkningsåret 1975?

Jag har eldat med samma förugn sedan 1996 och den var gammal och rätt kass redan vid installationen. Trots det funkar den fortfarande men jag har misskött den genom att inte ersätta skadad keramik (mura i den) så nu har är stålet borta nästan helt och hållet på halsen in i pannan så elden går mot isoleringen enbart. Trots det har den funkat hela vintern. En bättre förugn står och väntar utanför men jag hade inte kraft nog att byta förra sommaren men i sommar måste det bli. De fördelar jag märkte direkt med förugnen var:

1. Den kvalmiga host, host-röken ur skorstenen bara försvann helt spårlöst.

2. Vedåtgången minskade med 1/3 - 1/4

3. Mängden aska minskade med cirka hälften.

4. Mindre källarspring, dvs. mindre tillsyn med spjäll och nya vedinlägg.

5. Betydligt mindre sot i skorstenen.

Allt ovan är bra men det första är mycket viktigt, ja rent av en förutsättning för mig då jag bor i ett villaområde mitt i stan. Ibland kan det lukta även här och om någon då säger: Det luktar, du eldar visst med ved va? kan jag då svara, jo det gör jag men jag tror lukten kommer från något hus därborta... och att ha möjlighet att svara så är faktiskt mycket värt. Ni som bor på landsbygden behöver inte tänka på sådant här men i städer är det viktigt.

Det enda besvärliga jag haft med förugnen är när det är som allra kallast och man måste elda ofta. Ugnen hinner inte kallna då och även om det ser släckt ut och jag river tidningar lägger i botten så plötsligt kan dom ta fyr och jag får bara stänga locket hastigt för att det inte ska ryka in. Sedan måste jag vänta tills tidningarna brunnit ut och öppna igen men då bara lägga stickor och sedan ved på. Därefter får man prula in papper genom draglucka och tända med. I regel tänder det väldigt lätt ändå trots det bara är ett par blad eftersom förugnen är varm.

Somliga säger det blir mycket varmt i pannrummet av en förugn men det är överdrivet. Visst blir det lite varmare men inte mer än rumstemperatur och då har jag ändå ett litet pannrum. Under påfyllningslocket ska det egentligen vara en fem centimeter tjock isoleringsskiva men jag har klämt dit en eldfast tegelsten istället så locket blir lite varmare än det borde bli. En gång för något femtontal år sedan var det strömavbrott och då kunde jag ställa kaffepannan på locket och koka en kopp kaffe men det tog ganska lång tid innan det kokte upp.

Tidigare i vinter gjorde jag en tavla. Jag mådde inte så bra den dagen utan var lite dimmig och dåsig så jag la arbetshandskarna uppe på locket när jag tänt och skulle gå upp. Efter någon timme skulle jag gå ned i källaren och titta till pannan men möttes då av en vedervärdig lukt av vidbränd kamel. Jag rusade ner i källaren och drog upp pannrumsdörren snabbt och fick se en rökpelare från handskarna, jag greppade dom med någonting jag minns inte vad och sedan ut med dom hastigt. I stressen hade jag glömt stänga dörren till lägenheten så lukten av vidbränd kamel spred sig i huset och det tog några dagar innan den var helt borta. Och inte nog med det för det råkade vara precis nya arbetshandskar också....

[RÖD@nörd]

En sak till...

Jag har tidigare mycket noga fått veta att ekved måste ligga minst ett par år innan den kan eldas. Anledningen var att garvsyran i ekveden skulle "gå ur". I somras påstod en lantbrukare som jag känner att det bara var gammalt "gubbasnack" och det går elda ekved bara den torkat.

Nu i vinter har jag provat då den andra upphuggna veden tog slut och jag tog av den här ekveden jag högg upp i somras som egentligen var avsedd för nästa vinter. Just när jag tagit in den var det väl lite si och så med eldbarheten men efter den legat i pannrummet några veckor så blir det hett som attan av den så jag jag vet inte riktigt vad jag ska säga om saken. Klart är dock att jag tycker ekved ser och känns mer eldningsbar då den legat ett par år eller mer.

Vad säger ni?

Oj, klockan drar iväg, jag måste ner i källaren och elda en gång till innan läggdags... Hej svejs...

En sista grej...
När man eldar med förugn måste inte veden vara helt torr. Är det lite högre fukthalt i veden blir eldningsförloppet lugnare och något längre. Rent hypotetiskt borde det bli lägre energiutbyte men det är inget man direkt märker så jag vet inte. Vill man ha värme snabbt så ska veden vara torr i alla fall. För mycket fukt i veden kan det också lukta från skorstenen i alla fall i början av eldningsförloppet.

[Karro]

Jag har läst att om veden inte är snustorr så spelar det ingen större roll vilken typ det är. Andra menar att björkved ska det vara. Det är svårt att få redan på något säkert med vedeldning. Allt verkar mer vara åsikter och olika källor och olika böcker säger lite olika saker.

[carl.c]

Energiinnehåll i olika trädslag vid en fukthalt av 25%

Trädslag-----kWh/kg--kWh/m3
Gran----------3,9-------1404
Tall-----------3,7-------1406
Al-------------3,7 -------1406
Asp-----------3,7 -------1406
Björk---------3,5-------1645
Bok-----------3,5-------1890
Ek---------------------- 2900
- Ett levande träd har en fukthalt på ca 50-60%

- Nyhuggen barrved innehåller ca 55% fukt

- Nyhuggen björkved innehåller mer än 45% fukt

- Vid en fukthalt på ca 20-25% avger veden 2-3ggr
mer värme per kg än nyhuggen ved.

- Vid eldning skall veden ha en fukthalt lägre än 30%

[kmartins]

Jag tänder med björk i kaminen på morron för den är hetsigare och ger värme fort. Sedan fortsätter jag med ek som brinner märkbart långsammare och mycket längre.

[Dygnet är för kort.]

Jag tänder med björk i kaminen på morron för den är hetsigare och ger värme fort. Sedan fortsätter jag med ek som brinner märkbart långsammare och mycket längre.

Ja, Ek brinner bra om det är torr och ger bra energi, tänk bara på syran.

http://www.pellets.info/viewtopic.php?t=1113

[kmartins]

Jag tror inte det minsta på några problem med garvsyran. Det är en organisk syra och den måste brinna upp när det blir flera hundra grader varmt. Dessutom var jag och tittade på skeppet Götheborg när det bara var ett halvfärdigt skrov. Det är byggt av grova ekplank och för att inte stålbultarna i skrovet skulle rosta, fick dessa plank ligga ute i ett år, staplade platt på varandra med luft mellan. Därefter hade garvsyran brutits ner. Det är ju samma sak som att låta veden ligga ett år innan man eldar.

Mitt motto är: Duger det i stora skepp, så duger det i min kamin.

[RÖD@nörd]

När man som jag eldar i förugn så eldar man mot keramik och det är endast lågan som går in mot plåten i pannan och jag har inte märkt någon skillnad när jag kollar in boxarna för att borsta rent ibland.

Jag skulle däremot aldrig elda ekved som torkat mindre än två år direkt i pannans boxar av plåt för där kyls eldhärden ned och mycket av koloxiden och annat förblir oförbränt och kan fräta på pannans väggar. Så har jag fått för mig att det ligger till.

Jag har väl eldat knappt en kubik av den här färskare ekveden men nu börjar den också tryta så jag ska kapa upp en del annan meterved som jag har liggande under tak ute.

Men jag ska undvika elda mer ekved som inte torkat länge för kan det äventyra murstocken så är det inte alls bra.

Gamla erfarenheter brukar stämma så jag väljer nog det säkra före det osäkra i det här fallet.

Det var mycket intressant att höra andras åsikter i ämnet så jag tackar för det.

[Järnet]

Hur ser det ut i eldstaden när ni eldar? och varför ser det ut som det gör?

När jag eldar så ser jag först till att få upp tempen i kaminen så mycket som möjligt.
Till detta går det åt ca: 3-4 inlägg a`3-4 vedklabbar.
När kaminen är ordentligt het, stryper jag primärluften till max och eldar endast med upphettad tilluft via dom ovanliggande luftintagen på kaminen.
Dvs den som kallas sekundärluften.
Jag får då fenomenet att nästan bara gaser brinner i kaminen, vilket ger en enorm hetta.
För att få detta att fungera har jag kommit underfund med följande.
Man måste ha torr ved, det är en förutsättning.
Kaminen måste vara "het" samt att man måste ha en rejäl glödbädd när man lägger in.
Att kaminen måste ha någon form av uppvärmd tilluft till förbränningen.
Detta gäller så klart enbart min kamin i detta fallet.
Man kan tycka att "blåa lågor" indikerar att dom skulle vara kalla, men det är gaserna som brinner, och jag lovar det blir varmt. Lite för varmt ibland.
Nedan en bild på hur det ser ut när det brinner.