Inget högre tryck i kolningsutrymmet nej, skulle kärlet vara absolut tätt så skulle det
sprängas förr eller senare. Ett svagt övertryck måste finnas i den för då kan inte luft tränga in i kärlet
och tända eld på veden och det vill vi ju inte
. Mindre otätheter är ok, så pyser det ut lite rök i skarvar
och dylika ställen så gör inte det någon skada alls för kolet. Är mest en "arbetsmiljöfråga" för kolaren - röken irriterar ögonen bl.a !
Det märks om inte annat om ni själva testar att göra kol
Röken brukar vara kritvit, mättad med vattenånga, börjar det gå över i blå färg så finns risken att veden
brinner (om det t.ex. läcker in luft underifrån i kärlet)
Är veden mer finfördelad så går kolningen snabbare än med stora bitar, värmen tränger in snabbare. Jämför med en köttbit på grillen
en tjock bit tar längre tid att tillaga än en tunn lövbiff. Ytan blir också större som kan avge gaser på många små bitar än en stor.
Men man behöver inte göra alltför små bitar heller för då är risken att det faller sönder i alltför små kolbitar - blir som "kol-flis", värdelöst i grillen.
När kolet väl är färdigt så kan man lätt bryta sönder det i mindre bitar för hand om de skulle vara alltför stora.
Mer kompakta träslag som ek kan man lägga på de (man tror) är de varmaste ställena i "kolgrytan", mer "fluffiga" som snabbvuxen
gran/tall kan man lägga på svalare ställen så blir de färdiga på ungefär samma tid.
Gran och tall brukar gå lite snabbare att kola än lövträ, asp är ju inte så kompakt som ek så viss variation finns. Björk ger bra kol.
Annars är det "hands on" som gäller - PROVA! Lär av resultatet, vad kan göras bättre till nästa gång. Matematiska beräkningar
har man inte så stor nytta av i det här sammanhanget.
Kondensvattnet m.m. (den bruna vätskan) hamnar i uppsamlingskärlet. Trätjäran lägger sig på botten om det får stå ett dygn eller så.
När veden har övergått från ved till rent träkol så avges inte längre några pyrolysgaser och vätskor i ångform. Det är
då vätskan upphör att komma. Då kanske det kommer någon droppe då och då, annars kan man få en sammanhängande stråle
av brun vätska som rinner ut när det är "som värst". Torr ved ger mindre mängd "ogräsmedel" - processen tar då kortare tid.
Även fast veden har legat inomhus i "vedboa" i två år så får man typ 10 liter ogräsmedel, man blir förvånad att det blir så mycket vätska ur ved
man tycker är torr.
Vill du ta tillvara på tjäran så är det mer lämpligt att ha en V-formad botten på kolningskärlet och enbart värma sidorna, inte i botten
där tjäran tappas ur. Är du inte intresserad av att ta tillvara tjäran så spelar inte kärlets form någon betydelse mer än
att det tål värme. Rostfri plåt ger inte glödskal vid upphettning men är dyrare än "svartplåt", ett oljefat håller säkert ett tag
osäkert är hur många "laddningar", har inte provat det själv så jag kan inte uttala mig om det
En gammal dieseltank på några kubikmeter skulle nog ge en hel del träkol om man vill göra större mängder kol men det kanske
går åt flera dagars eldande för det, är man flera personer som turas om så går det nog med.
Har man kolat ett lass så är det lämpligt att "kolgrytan" få kallna över natten, skulle det finnas kvar glöd i kolet om man öppnar
den för tidigt så finns risken att det blir en stor grillfest om 50 liter kol tar eld på samma gång
Hjälper att trycka in en trasa i avtappningsröret efter att eldandet har upphört för att minska risken att onödigt mycket luft (syre) tränger in.
Skulle vara intressant att veta om det är någon mer som har gjort kol?