24volt.eu

Hej

Någon stans i högstadie-elen snappade jag upp att om man rör en ledare tvärs mot ett magnetiskt fält så bildas en ström i ledaren.

När jag läser om generatorer så har man komplicerat alt med fler spolar, delta/y kopplingaretc, ac ström, etc. Vad skulle man få för karaktäristik på generatorn om man gjorde en enda tubformad spole? Man lindar altså tun tråd motsvarande runt däcket på ett cykelhjul.

Runt den här tuben skulle det snurra en magnet (altså som om magneten satt fast monterad överst i framgaffeln och hjulet snurrade som vanligt). Om jag förstod min el-lära rätt borde det då bildas en likspänning i den långa tråden. Om vi tänker oss tråden kopplad över en fast resistans så skulle spänningen över resistansen (och effekten) stiga med linjärt hastigheten på magneten.

Igen, eftersom ingen gör så här förstår jag att jag missat något enkelt men vid första anblick ser det trevligt ut. Vill man ha högre spänning och mer effekt klämmer man bara på fler magneter på rotorn eller snurrar den fortare. Cut in hastigheten borde vara 0 och maxeffekt där tråden brinner av.

Tim

Eller vad sade högstadieläraren egentligen? Kommer fler magneter att öka spänningen eller kommer de bara att öka det möjliga effektuttaget?

Hur som helst vill man så klart ha magneter runt hela diametern samt magneter även på insidan och på höger och vänster sida för att maximera användandet av tråd ytan.

Om spänningen, i enlighet med min gissning, ökar med RPM borde man väll kunna använda tunn tråd? Är det inte så att trådarean kan hållas konstant vid en effektökning om spänningen ökas motsvarande?

Tim

TimPellet skrev:Man lindar altså tun tråd motsvarande runt däcket på ett cykelhjul.

Du menar runt gummidäcket, fälgen och mellan ekrarna och runt gummidäcket igen? Typ att linda runt en cykelslang?

Kul tanke!

Problemet är väl att alla lindningsvarv inte sveps över samma magnetpol samtidigt?! Med en magnet så är det ju bara några lindningsvarv (dom just under magneten) som "är generator" och alla övriga är bara förhatlig resistans... Med flera magneter så kommer hela "hjulet" att motverka sej själv. Eftersom magnetfältet måste förändras för att en spänning ska uppstå så måste ju varje lindningsvarv växelvis passera N och S-pol. Det går ju inte att bara växla mellan t.ex. N-pol och ingen pol heller, för jag tror man får en negativ spänning när man tar bort N-polen... Den kommer alltså att ge en växelspänning med ständig fasförskjutning i samma lindning, och bli ett ganska effektivt element misstänker jag...

Fortsätt tänka!! Det är så man kan komma på något nytt, även om det ibland blir någon vurpa. Tänk om alla bara accepterat att man dör vid hastiheter över 100 km/h, vad tråkigt att köra skoter på långa fjällsjöar i sådana fall.

Nej men nu tappade jag tråden, magnetfältet måste väll inte ändra sig om tråden rör sig? Det gick mig i så fall helt förbi, jag har någon bild av en viss ledare som rör sig i ett visst fasst magnetfält och att detta i sig definierar någon enhet, typ vot eller energi eller liknande.

Jag menade precis som du säger att tråden skulle lindas runt fälgen mellan ekrarna men jag tänkte mig en ensam plus-pol som skulle jaga runt strömmen (eller många då för att slippa den "döda" resistansen).

Jag är inte med på hur magnetfältet skulle röra sig, menar du att åbäket ifråga inte skulle generera någon ström? Vad skulle hända med en minuspol på insidan och en pluspol på utsidan? Det känns spontant som om det skulle generera växelspänning med väldigt hög frekvens (antalet varv/rpm).

Kanske bättre att sattsa på skoteråkning än grunnande...

Ja, nu är ju jag en sån som gillar att sitta med kollegieblock, blyertspenna å sudd, men vi testar:

Lek med tanken att du har en ledare och en magnet.
Du för ledaren snabbt mot magneten. När du tittar på kurvformen i "Åsele-skåpet" så får du en positiv (t.ex.) spänningstopp / puls som går ner mot 0 när tråden tar i magneten och hastigheten på tråden blir 0.
Du har bevittnat det magiska när ledaren kommer in i magnetfältet.

Nu tar du och sliter bort tråden från magneten medans du glor dej tårögd på Åsele-skåpet... Denna gång fick du en liknande puls, men åt andra hållet! En negativ puls.
Du har bevittnat det magiska när ledaren lämnar magnetfältet.

Som du ser så får du en växelspänning i just den tråd som passerar magneten.

Om du nu tänker dej att du mätar på cykelhjulets trådändar:

med en magnet så får du hela tiden:
-ett varv som genererar en positiv puls,
-samtidigt som ett annat varv genererar en negativ puls.
Summan är 0 Volt.

Med X antal magneter på orimligt många sidor om hjulet så blir det exakt samma sak, men på X antal ställen samtidigt!

Med N- och S- poler på olika sidor inträffar samma sak; Det är alltid en del av den totala lindningen på båda sidor om samma magnet.

Det blir som att lägga ledaren i ett U och föra den förbi magneten: + genereras på ena sidan U:et och - genereras på andra sidan. Summan är 0.

Därav följer att du byggt ett magnetdrivet element!

Strunta i det, och köp en snöskoter! Dom går bra på vatten också, bara man inte stannar mitt på sjön.

[quote="TimPellet"]Nej men nu tappade jag tråden, magnetfältet måste väll inte ändra sig om tråden rör sig? Det gick mig i så fall helt förbi, jag har någon bild av en viss ledare som rör sig i ett visst fasst magnetfält och att detta i sig definierar någon enhet, typ vot eller energi eller liknande.

Lite funderingar.
Om du sätter magneterna på det snurrande hjulet och har spolarna på sidan av hjulet.
Finnes massor av plats för olika spolar på varsin sida om hjulet.

Vad säges från de som förstår sig på detta?

Stig B

Att det funkar. Det krävs ju, likt pannkakan, att lindningarnas form passar magnetens.

Jag tycker som PM att det låter hög resistans om det hela.
För mig känns det som vågor ute på vattnet och där bara en våg åt gången når land. Många magneter ökar frekvensen, men fortfarande mycket väsen för lite ull, som kärringen sa när hon klippte grisen.

Om man lindar fråden runt däcket och cykelskärmen är magneten, då får man en motverkande strömriktning i den delen av tråden som ligger "mot fälgen".

Jag tror att man skulle få ut lite effekt ur en sådan generator, men att den skulle vara tämligen ineffektiv. Växelström, flera faser, Y- och D-koppling är bara krångligt vid en första anblick, men när man väl börjat förstå det hela är det ganska enkelt.

Man tackar, man tackar! Bilden klarnar så sakteliga även för de tröga!

Det är som dem säger, det finns inga genvägar...

TimPellet skrev:. . . det finns inga genvägar...

Nä, tyvärr... Tappa bara inte modet!
Kung Salomo (900-talet f.Kr.) (som f.ö. var en riktigt skärpt kille) sa att "Det finns ingenting nytt under solen.", men å andra sidan fanns inga PMG-vindsnurror då heller..

En enda stor spole...
Det var så min före detta cykelnavgenerator såg ut.
Den är nu slaktad och till min förvåning innehöll den endast en stor spole lindad runt hjulaxeln. Ungefär som en fiskelina på rulle.
Det stora antalet magneter passerar således runt spolen men INTE i vinkel mot tråden.

Hur ligger järnet i en cykeldymanmo? Det måste väl då ligga så att ledarna iallafall korsar magnetfältet.

Tompaiuppsala skrev: . . . och till min förvåning innehöll den endast en stor spole lindad runt hjulaxeln.

Ahhh... Ja e skeptisk... Tror det bara när jag ser det... Hur skulle det se ut om jag som Messersmittare erkände ett fel???

Nä, men allvarligt: Det låter helt koko... Det stämmer inte med det jag lärt mej.
Jag har iofs. haft fel förut: Jag trodde frun för en gångs skull hade rätt, men där hade JAG fel! <-- BARA skitsnack!

Nu berättade jag inte hela sanningen. Över trådarna fanns "metalltungor" som varannan löpte ner på sidorna av spolen. Utan denna metall hade det inte fungerat förstås. Men jag får nog i alla fall tänka om vad gäller magnetfält och induktion av ström.

Aha.. Som magnetiseringen på en bilgenerator... Förklarar saken. Där är spolen gjord på samma sätt. Nord-Syd-riktningen längs axeln..