Om blybatterier

Om blybatterier

Inläggav Karro 19 okt 2010 07:33

Tjockleken på den positiva plattan i ett blybatteri bestämmer i viss mån livslängden på batteriet. Det därför att den positiva elektroden äts upp med tiden och faller till botten av batteriet. Så batterier med tjockare positiv platta har längre livslängd. Den negativa plattan sväller med tiden, varför så gott som alla batterier har en kompressibel separator imellan plattorna.

Bilbatterier har typiskt en platttjocklek på 1mm, truckbatterier kan ha en plattjocklek på 6mm eller mer. Golfbilsbatterier har typiskt en platttjocklek på mellan 1,75 till 2,75mm, Concorde AGM har 3mm, Trojan 2,3mm, Crown 5,5mm. Plattjockleken är inte den enda faktorn som bestämmer livslängden på batteriet, men väl den viktigaste.

De flesta industribatterier har bly-antimon i plattorna istället för bly-kalicum som finns i bilbatterier, AGM eller gel-batterier. Antimon ökar plattornas styrka och livslängd, men ökar gasning och vattenförbrukning. Det ökar också självurladdningen, som kan vara upp till 1% om dagen på äldre batterier.

Sulfaterade batterier kan ibland fås att fungera igenom med en apparat som ger högfrekvenspulser, metoden används även kommersiellt, men om blyplattorna har ätits upp och fallit till botten hjälper naturligtvis ingenting.
Användarvisningsbild
Karro
 
Inlägg: 2210
Blev medlem: 13 maj 2007 08:13
Ort: Västernorrland

Re: Om blybatterier

Inläggav RÖD@nörd 18 dec 2010 01:53

Mycket intressant läsning Karro :) och ett konstigt sammanträffande då jag blivit "förkyld" igen (!) känner mig trött och orkeslös och får därför hålla mig inne. Jag hann i alla fall skicka din remskiva innan jag "däckade" tidigare i kväll.

Vet jag har en gammal bok om ackumulatorer någonstans men kunde inte hitta just den boken men fann en annan bok istället. Tydligen fanns förr i tiden ett effektivt preparat, "Grüconin", för avsulfatering av blybatterier.

Så här står det i boken Carl Skånberg "Våra motorfordons elektriska utrustning" Saxon & Lindströms Förlag 1948:

"Blysulfaten som bildas på plåtarna uppträder i två former, den ena som större, hårda kristaller vilka äro dåliga ledare för den elektriska strömmen. Dessa kristaller avsätta sig på plåtarna som därigenom så småningom förlora sin aktivitet. Denna s.k. sulfatering kan genom en dyrbar och besvärlig behandling med upprepade laddningar och urladdningar med elektrolyten ersatt med destillerat vatten samt tvättningar till en viss grad hävas. Sulfateringens olägenheter visa sig i äldre batterier och speciellt i sådana som en längre tid ej efterladdats eller behandlats med omsorg. I avsikt att lösa de hårda sulfatkristallerna har man försökt olika kemiska tillsatser till elektrolyten men dessa ha, med ett undantag, visat sig skadliga för plåtarna i det att den aktiva massan flir så uppluckrad att den faller ur. Det enda medlet, Grüconin, som visat sig ej medföra skadliga följder, kan men fördel användas när ett batteri kasseras såsom uttjänt och erfarenheten har visat att batterier som utdömts till skrot kunnat lämna både 6 och 12 månaders ytterligare oklanderlig tjänst. Villkoret är att inga kärlskador förefinnas. Det finns självfallet ingen anledning att tillgripa tillsatsmedlen till elektrolyten i ett nytt batteri eller i ett batteri som arbetar tillfredsställande."
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37


Återgå till El, elektronik, generatorer/motorer, regulatorer, vattenvärmning, m.m.

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 5 gäster