24volt.eu

3. Utförande, ändring eller reparation av anläggning som ingår i skyddsklenspänningskrets med nominell spänning högst 50 V, effekt högst 200 VA och ström begränsad av säkring högst 10 A eller annat

Ska man tolka det rakt av så får man göra vad man vill i en lågspännings krets så länge ingen ingen koppling finns till el näten med skyddstransformator ellet tex batteri laddare eller liknade som sänker nät spänningen till batteri spänning.


Nu vet jag varför det står VA istället för watt
Skyddstranformatorer har sin effekt angiven i VA
Tar man bort Skyddstranformatorn kan man aldrig komma upp i 200 VA
Voltampere, VA, är måttenheten för skenbar effekt eller kapacitet i växelströmskretsar och används aldrig i likströms kretsar.


Robban skrev att VA funkade på likström men det är fel för det finns inte ingen skenbar effekt i likström som VA anger
Likströms effekt anges alltid i watt och inget annat.


http://sv.wikipedia.org/wiki/Skenbar_effekt

Nej, Göran W. Watt används för alla sorters effekt, inte bara elektrisk. Jag kan elda min vedkamin till 5kW effekt som värme. Jag kan trampa min cykel till 200W mekanisk effekt. Jag kan tända en lampa på 25W elektrisk effekt.

VA används enbart för elektrisk effekt, som Elsäkerhetsverket gör i sina föreskrifter. Det har inget att göra med lik eller växel eller om det finns en transformator eller inte. De gör inte föreskrifterna för sådana specialfall utan för att de ska passa till alla sorters elektriska installationer.

Efter ha grävt djupare i detta får jag nog ge mig iaf
VA (voltamper) är spännng x ström.
Skulle kunna användas vid likström med men det vanliga är trots allt watt eller Ampere.

Fråga: Vad är det för skillnad på Kva och Kw

Svar: Man brukar skilja på aktiv effekt P som beräknas med formeln Ue*Ie*cos(fi)=R*Ie*Ie, den aktiva effekt mäts i watt [W]

cos(fi) brukar kallas effektfaktorn

Med reaktiv effekt Q menas toppvärdet av effektkomponenten px(t), dvs
Q=Ue*Ie*sin(fi)=X*Ie*Ie. Enheten för reaktiv effekt är "volt-ampere-reaktiv" [VAr].

Komplex effekt S innebär att den aktiva effekten betraktas som realdel och den reaktiva effekten som imaginärdel till en komplex storhet S.

Den komplexa effekten S defineras såldes som:
S=P+jQ=Ue*Ie*cos(fi)+j*Ue*Ie*sin(fi)=Ue*Ie*e^j*fi

Den komplexa effekten brukar tilldelas enheten watt [W].

En annan storhet som ibland används för angivande av effekt är den skenbara effekten Ps varmed menas produkten mellan spänningens och strömmens effektivvärden för en viss enport. För den skenbara effekten gäller således

Ps=Ue*Ie=|S|=sqrt(P^2+Q^2)

Enheten för skenbar effekt är "volt-ampere" [VA].

Glas klart eller

Ahhh... Vilken förklaring, som hämtad ur en bok i ellära.

Jag älskar dessa diskussioner och förklaringar i växelströmslära. Inte så lätt att fatta för en oinvigd. Själv är jag inte elektrotekniker alls men har av eget intresse satt mig in i förhållandena för ett antal år sedan. Innan dess var allt en mystik för mig.

Så vitt jag förstår brukar just "storleken" på induktiva växeltrömskretsar t.ex. en växelströmsgenerator eller transformator anges i den skenbara effekten (VA), oftast kVA, utom för de minsta grejerna som t.ex en ringledningstransformator som brukar anges i VA.

Ledningar och säkringar får också rätt storlek om de dimensioneras efter den skenbara effekten.

Vad den verkliga effekten sedan blir beror på effektfaktorn. Den kan höjas med hjälp av kondensatorer vilket också sker ibland vid ställverk och på industrier med många elmotorer. Längre tillbaka förekom också generatorer som höjde effektfaktorn på nätet. Det gick till så att en växelströmsgenerator (synkronmaskin) kördes med övermagnetisering så den endast levererade reaktiv effekt till nätet. De kallades för "synkronkondensatorer" och någon aktiv effekt via rotorns axel tror jag inte behövdes tillföras.

Har däremot aldrig hört talas om att en likströmskrets anges i skenbar effekt (VA) för där gäller Ohms lag och då blir det verklig effekt i Watt.

Att det blir det här konstiga förhållandet med skenbar effekt beror på att ström och spänning inte är i fas (tidsmässigt) i en induktiv växelströmskrets vilket eleverna får se med hjälp av ett oscilloskop på elutbildningarna.

Bilar och husvagnar är undantagna, så där får man koppla på bilbatterier utan behörighet. (vad praktiskt).

Ett problem med LED-ljus och batterier är att LED:en ska matas med 12,0V, och inte 13,5V som batterierna kan ge. Enklare LED-lampor har seriemotstånd och de lyser mycket starkare på 13,5V än procentuella spänningsskillnanden. Detta leder till att LEDarna blir för varma, vilket starkt förkortar livslängden. Eller snarare att LEDarna blir svagare och svagare tills de slocknar. Seriekopplar man två LED-lampor på 12V för att få 24V, så börjar de blinka efter ett tag. Vet inte riktigt varför. Jag har två seriekopplade LED-lampor som belysning, på ett ställe i mitt hus. Jag har fått byta lampor flera gånger, när de börjar blinka och lysa nästan ingenting. Ungefär så ofta som man fick byta glödlampa förut.

100lumen/watt ger nästan ingenting man kan köpa för billiga pengar i Sverige, oberoende av vad försäljaren säger. Till och med hälften är mycket ljus/watt. Vanliga LED-ljusslingor ger nog snarare 25lumen/watt. Problemet är svårigheten att mäta på ett enhetligt sätt och att alla bollar med olika enheter bara för att förvilla; candela, lumen, lux. Ju större siffror desto bättre försäljning, så de väljer gärna de största siffrorna, som 20000 candela, som låter jättemycket mer än 25 lumen.

Tyvärr måste jag nog säga att i dagens läge är växelriktare och lysrörsarmaturer nog det bästa köpet. Dock moderna lysrörsarmaturer med HF-don. Vill man spara energi skaffar man HE-lysrör (High Efficiency), som ger 100lumen/watt utan att luras. Med HF-donet då kanske 80lumen/watt. Fast jag undrar om någon ser mycket skillnad i ljusstyrka mot vanliga lysrör?

12/24V-lysrörsarmaturer (typ buss/båt) verkar för det mesta vara dyra och dåliga och driver inte lysrören på ett effektivt sätt så att de dels inte ger hög ljuseffekt och dels brinner slut fort. Vet inte riktigt varför det är så.

Ett lysrör ska vara ungefär fingervarmt om det lyser på rätt sätt. En LED så kall som möjligt, men fingervarm är nog en bra regel där också.

Tills vi ser "24volt.eu testar" får vi nog finna oss i att bli lurade vad än vi gör.

När jag grävde i detta vissade det sig att det skulle gå att använda VA även till likström.
VA är den faktiska förbrukningen något drar och då skulle man kunna byta ut watt mot VA i en likströms krets även om det känns galet.

Håller med Karro helt gällande lysrör.
En sak man ska tänka på när det gäller lysrör är att sätta upp armaturer med bara 1 rör i för dom ger bättre ljus i förhållande till tillförd effekt för i 2 rörs "krockar" ljuset på insidorna av rören och gör ingen nytta.

Funderar lite på hur ja kan slippa tillverka 48 st 60 cm kablar (om man ska följa robbans förslag) bara 98 rörkabelskor är ju ett tråkigt inköp.
Tänkte om man lägger en kopparskena tex 100 mm2 över polerna den blir 1,3m lång så borde väl skillnaden i resistans bli utan betydelse
hade ju varit bättre med färre o större batterier men nu kom ja över dom här till ett bra pris

Kopplings sättet beror mycket på hur mycket ström du ta ut.
Ska du ta ut väldigt höga strömmar måste du koppla som robban sa.
Anta att du ska ta ut max 20A då kan du bygga 4st batteri paket med metod 1 här http://www.smartgauge.co.uk/batt_con.html och koppla ihop dom 4 paketen till en kopplings punkt
Då tas bara ut 5A per paket.
Allt hänger på hur mycket ström du ska ta ut och självklart tjockleken på kablarna