24volt.eu

Den enda justering som behövs är ju vid övergång mellan sommar- och vintertid. Att solföljaren börjar "följa solen" klockan sex på morgonen i december har ju ingen betydelse för motorn förbrukar knappt någon ström när den totalt sett bara ska göra ett varv per dygn. För övrigt är väl nyttan med en solföljare diskultabel under de mörkaste månaderna, så under december kan man väl helt enkelt stänga av den.

Göran skrev:Den enda justering som behövs är ju vid övergång mellan sommar- och vintertid.

Kan man inte köra på vintertid hela året? Jag blev lite osäker nu pga McBs inlägg men borde inte solens riktning vara samma hela året vid samma klockslag? Om man inte ställer om för vinter/sommartid vill säga.

Toca:
Ja, gränslägesbrytare är ju smart. Så får det bli men jag tänker att man måste ha någon klocka som startar timern varje morgon.

Göran skrev:Snyggt jobbat!
En modell av styrning som det pratats om förut här i forumet är den med lysdioder som känner av solens läge. Jag kommer inte ihåg var, men det finns en länk till en sida med byggbeskrivning.

Om det var min ännu-inte-realiserade-knas-idé du tänkte på så hittar du den här:
viewtopic.php?f=16&t=617

Jag hittade en intressant sida där man kan se solens position

http://sunposition.info

Där jag bor så framgår det att solen går upp kl 09:00 i januari, riktning 139°

I july så är riktning 117° kl 09:00, alltså en skillnad på 22°. Vid lunch är riktningen lika. Det innebär att solföljaren måste snurra mycket snabbare på sommaren än på vintern och då går det ju inte med ett relä med fasta pulser.

Martin, sidan du länkar till beräknar solstrålarnas riktning projicerad i markplanet. Eftersom jordaxelns lutning varierar med årstiderna kommer därmed solen ha olika riktning vid samma klockslag vid olika tider på året. Men om du behöver kompensera för detta eller inte beror på hur du konstruerar solföljaren.

Jag har försök rita en bild, hoppas ni förstår hur jag menar. Den visar två olika typer av solföljare när man tittar på dem från sidan. Man tittar altså från ost när solen är i syd.


I den första varianten (1) kan panelen roteras kring två axlar. Den ena är vinkelrät mot markplanet, den andra är parallell mot markplanet. I denna varianten hade du kunnat använda data från länken ovan för styrningen.

I den andra varianten (2) kan panelen också roteras kring två axlar. Den ena är parallell mot markplanet, det är denna du justerar för hand, någon gång ibland. Den andra axeln skall efter justering av den första vara parallell mot solens ytplan. När det är gjort kan du styra den med timer i samma hastighet hela året.

Skall du styra med timer blir det alltså enklare programmering i alternativ två, men kanske svårare mekaniskt. Förövrigt tror jag det är enklare att få till det bra med timer jämfört med sensorer. Det är en mer robust och tålig lösning. Tänk på att sensorerna skall funka i alla väder, regn, sol, snö etc..

Man kan också tilllägga att det är mycket svårare att få en bra följning av solen med enkla medel om man bygger alternativ 1. Du måste göra din manuella justering flera gånger om dagen om det skall bli rätt. Solhöjden varierar ju från alldeles ovan orisonten till högt på himlen. Vidare räcker det inte att ställa gränsvärden för upp och nedgång. Om motorn går med jämn hastighet blir det ändå inte rätt vinkel vid alla tidpunkter.

Med andra alternativet kan du ställa solhöjden nån gång i veckan. Med jämn hastighet på motorn kommer du ändå alltid ha nästan perfekt solföljning.

Där jag bor så framgår det att solen går upp kl 09:00 i januari, riktning 139°

I july så är riktning 117° kl 09:00, alltså en skillnad på 22°. Vid lunch är riktningen lika. Det innebär att solföljaren måste snurra mycket snabbare på sommaren än på vintern och då går det ju inte med ett relä med fasta pulser.

Det beror på att vi ställer om till sommartid, men det skiter solen i Så om du inte ställer om timern till sommartid så kommer den att gå bra.Solen är alltid i samma riktning (grader på kompass) vid samma tidpunkt oavsett årstid. Det som ändras är solhöjden, inget annat.

En elektronisk krets som styr motorn beroende på vilken av två ljuskänsliga komponenter som känner mest ljus är säkerligen den bästa. Man kan välja mellan ett stort antal ljuskänsliga komponenter men att använda lysdioder är nog en kostnadseffektiv lösning, som så många andra halvledare fungerar de även som solceller när de belyses, med fullt tillräcklig effekt för att användas som mätgivare.

Kombinera med en dubbel op-amp/komparator, några motstånd och ett par kondensatorer för att undvika att man av misstag bygger en oscillator i stället. Beroende på hur mycket ström motorn drar kan man styra motorn med fyra effekttransistorer eller två relän. I detta fallet är nog transistorer i en bryggkoppling nog bäst.

deepforest skrev:Det beror på att vi ställer om till sommartid, men det skiter solen i Så om du inte ställer om timern till sommartid så kommer den att gå bra.Solen är alltid i samma riktning (grader på kompass) vid samma tidpunkt oavsett årstid. Det som ändras är solhöjden, inget annat.

Beräkningarna var gjorde på vintertid (UTC+1) ändå skillde det som mest runt 25 grader över året vid samma tidpunkt. Nu vet jag inte hur exakt det här programmet är. Ska testa lite andra program också och jämföra. Men som framgick av en annan tråd här på forumet så förlorar man inte så mycket om man är lite fel. 20 graders fel ger fortfarande ca 94%, så det skulle kanske räcka med 6 olika riktningar under dagen och det skulle ändå ge runt 95%.

deepforest skrev:

Solen är alltid i samma riktning (grader på kompass) vid samma tidpunkt oavsett årstid.

Här håller jag inte med. Det är en hyffsad approximation om man befinner sig nära polerna. Men den blir sämre ju närmare ekvatorn du kommer. Inom vändkretsarna funkar den inte alls.

Tänk dig att du står på ekvatorn på vårdagjämningen, solen befinner sig då rakt i öst hela förmiddagen, hela eftermiddagen befinner den sig rakt i väst.

Det är även lätt att verifiera, exempelvis på http://sunposition.info som Martin länkade till tidigare.

Att göra en solföljare som roterar kring en vertikal axel är som att rita en rak linje med en passare. Det går. Men passarens radieinställning måste hela tiden justeras enligt en icke linjär funktion.

Men väljs rätt vinkeln på axeln, kan man likna det med att rita en bågformad linje med en passare. Mycket enklare.

Den figur som visar solens varierande position på himlen över ett år kallas analemma och här är mera information om det:
http://en.wikipedia.org/wiki/Analemma

Nu är styrelektroniken till solföljaren nästan färdig. Den här första versionen använder 6 väckarklockor från Biltema. När alarmet går igång, så spelar de Bröderna Cartwright samtidigt går solföljaren till en av sex fasta positioner. Postionerna ligger 40 grader isär och på så sätt så kan den högst vara 20 grader fel från solen. Jag har räknat med att alarmtiderna får ställas om 4 ggr per år.

snyggt hur stor var solpanelen du ska ha på den? och hur mkt mer tror du kan få med solföljaren