Guson skrev:Jag planerar bygga en med takplåt, och är intresserad av lite tester av dessa, med olika aspekter, t.ex. enligt nedan.
- Jag har tror att ett lagom luftflöde är 25-50 m³/h per m² solfångare, men att öka upp till en 100 m³/h, ger ju bättre energiutbyte(då det blir lägre temp och iom. det mindre förluster), men det skulle generera ett mycket kraftigt undertryck i solfångaren och även hög ljudvolym i luftströmmen.
- Har även läst att avståndet mellan glas/plast till plåt bör vara 2-5 cm, beroende på solfångarens lutning, och för stående 2 cm, detta för att luften ska vara så still som möjligt. Så jag ska sätta min plåt nära plasten, kanske bara 1-2 cm för toppen och då 3-4cm till plåtdalen.
- Tjocklek på isolering, funderade på bara 20mm cellplast i botten och ytterkant, men funderar nu mer mot 45mm.
Men, man kan ju alltid bygga lite större.
Du ska nog försöka trycka luften in i solfångaren, att suga ur luften är inte bra för fläkten då det blir väldigt varmt >80grader mår de flesta fläktar inte så bra av.
Cellplast är inte bra som isolering, högsta användningtemperatur är 80grader och mjuknar vid 100grader. Du kan räkna med att det kan bli 120 grader i solfångaren när fläkten är avstängd.
Jag hittade den största rapporten igen.
http://dspace.thapar.edu:8080/dspace/bitstream/10266/1051/1/thesis+pdf.pdf (kan vara svårhämtad)
När man tittar på tabellerna så betyder betckningarna som följer.
Allt är räknat på 15 grader utetemperatur. Undersökningen är rent matematisk, men jag såg en annan matematisk undersökning där man jämfört med uppmätta resultat och det skilde obetydligt.
Airflow 0,01 (kg/s.m) är ca 54 M3/h ut från LSF.
n (%) är effektiviteten i % (max är 100%)
D= djupet på LSF
Ti = inloppstemperatur
I = instrålande effekt (750 eller 900W)
Delta (triangel) T/I är temperaturhöjningen/instrålande effekt. För att få ut hur mycket LSF höjer teperaturen på luften så ta detta talet gånger I.
Jag kopierar in vad jag skrivit på en annan sajt.
http://solenergins.egetforum.se/plattak-eller-olburkar-t4-10.htmlHär är en annan undersökning som jämför metallnät, v-veckad plåt och platt plåt.
http://www.buet.ac.bd/ces/bashria-yousef.pdfHär är en undersökning som testar olika typer av färg. Det är större skillnad än vad jag trodde.
http://ipac.kacst.edu.sa/eDoc/2010/189993_1.pdfDet är synd att undersökningarna ovan är gjorda i höga utetemperaturer (15-30grader). Vid så höga temperaturer så är säkert luftflöden mellan glas och plåt och sedan under plåten igen effektiva. Kyleffekten från glaset i vårt kalla klimat med många minusgrader gör nog att det inte fungerar så bra att blåsa luften mellan glas och plåt. I så fall krävs det dubbelglas.
Angående färgtestet. Det viktiga i undersökningen var inte absorptionsförmågan utan att minimera utstrålningen av IR (värmestrålningen). Efter lite sökningar på namnen så förstår jag det som att det inte är färger (förutom svarta färgen) utan metallbeläggningar. De är säkert extremt tunna och leder dessutom värmen bra in i plåten. Men det utesluter säkert att man skulle kunna göra det själv utan att köpa färdiga plåtar.
Values of the absorptivity ap and emissivity ep for some selective materials.
Siffrorna är absorptionsförmåga och IR-strålning
Galvanized iron Black paint 0.88 0.88
Copper oxide above nickel CuO 0.81 0.17
Chromium black above galvanized iron Cr–Cr2O3 0.95 0.15
Nickel–Tin above galvanized iron Ni–Sn 0.98 0.14
Cobalt oxide above iron coated with nickel CoO 0.92 0.08
Som du ser så strålar svart färg ut 11 gånger (0,88) mer värme än det bästa materialet (0,08). Det är I-strålningen som strålar ut genom glaset.
Det skulle vara intressant att hitta någon undersökning som visar skillnader i vinterklimat med variablerna, enkelglas, dubbelglas, luftflöde över, luftflöde under, luftflöde både över och under (effektivast på sommaren med högt luftflöde) och fyllning över.
I detta läromedel i solenergi kan du läsa om emissionskoefficienter på sid 8-9
http://www.hh.se/download/18.70cf2e49129168da0158000107257/%C3%B6vningsexempel-07_solenergi.pdf "För de flesta ytor är absorbtionskoefficienten, α, ungefär lika stor som
emissionskoefficienten, ε. Detta är inget idealiskt förhållande för absorbatorn i en solfångare.
Detta har man löst genom att belägga absorbatorn med en selektiv ytbeläggning. Den
selektiva ytan absorbera bra inom det synliga området där det mesta av den inkommande
strålningen finns, men emitterar dåligt inom värmestrålningsområdet. Många metalloxider
har bra selektiva egenskaper."