24 volt

I 30 års tid har jag sagt att nästa år blir ett höjdarår. Inför 2010 sa jag istället att nästa år kommer det att hända grejer. Man måste ju förnya sig och den gamla frasen har heller inte visat sig vara speciellt framgångsrik.  

Under hösten 2009 tappade jag helt farten. Det kan vara bristen på sol som är orsak till varför jag inte fått något gjort den senaste tiden. De senaste dagarna har dock solen tittat upp strax över horisonten och det piggar upp, men fortfarande är det 50 grader för kallt för att det ska vara skönt ute.

I år kommer jag att blogga, för som jag redan sagt kommer det att hända grejer och många och stora grejer.

Jag har hoppat in i ett projekt där en ny H-rotor ska konstrueras.  Min bit är egentligen bara generatorn, det övriga tillverkas i södra Sverige. En expert inom området aerodynamik är med och tar fram profilen på bladen, så inget har lämnats åt slumpen och allt ska göras så bra som det bara går.

Utvecklingen av H-rotorn går med en rasande fart och till den 1:a december ska allt vara klart, för då ska det nya bygglovsfria vindkraftverket ut på marknaden.

Jag har kommit i kontakt med en pensionerad ingenjör som har en mekanisk verkstad hemma på nedre våningen i villan. Han är intresserad av vindkraft och är gärna med och utvecklar produkterna, så det här blir perfekt.

För att magneterna ska sitt bättre på rotorskivorna kommer han att fräsa ned dem en aning, men det här ger även en möjlighet att experimentera med pannkaksgeneratorer i flera lager.

Statorn har en ingenjör i Stockholm kommit med idén till och den är verkligen speciell. Just nu ska en serie på tio stycken vara på väg till Sverige och förhoppningsvis kan den visas upp om ca: två till tre veckor.

Äntligen ska översättningen till engelska bli av och jag sitter just nu och funderar i vilken ända jag ska börja. Innan jag släpper iväg sidorna för översättning vill jag skriva om dem, men jag vet inte i vilken ända jag ska börja. Kalkylatorerna är hetast, men sedan vet jag inte.

Jag har inte haft tid att blogga den senaste tiden. Strategin för att få till en perfekt plankträff kräver all uppmärksamhet och ett första delmål är 2 meter innan året är slut. Är det fortfarande Kamprad som leder på 8,95 meter?

Här är den lille rackaren alla pratar om (?), - Black 300 med hybridregulator även för solpanel. 
Det här är ett vindkraftverk i samma storleksklass som Air-X, men billigare, mycket tystgående och det börjar ladda 12-, eller 24-voltsbatterier redan vid så svag vind som 2,2, m/s, vilket är en sensation för ett så litet vindkraftverk (endast 1,22 meter mellan vingspetsarna).

Generatorn är en 8-polig trefas synkrongenerator, helt kuggfri och därmed mycket lättstartad. Bladen som är av glasfiberarmerad plast börjar snurra redan vid 1 m/s! Ett sådant här vindkraftverk lär användas av en fågelskådare i Italien, men till vad vet jag inte, kanske värmer han Bullens pilsnerkorv? Lätt är det också, bara 15 kg, så man kan bära det med sig på söndagspromenaden, om man känner för det.

Ja, vad ska man mer säga? Helt fantastiskt är det i alla fall och nu finns det att köpa i 24-voltsbutiken. Regulator ingår och till den kan även en solpanel på 150 watt kopplas in.

Ursäkta att jag bryter in mitt i reklamblocket, men nu kommer ett svenskt vindkraftverk som fungerar och med hög verkningsgrad över hela registret, utan kompromisser för god funktion vid svag, eller stark vind och med funktioner man tidigare inte tidigare trott varit möjliga.

Naturligtvis har vindkraftverket synkrongenerator (inga asynkronmotorer, eller likströmsgeneratorer här inte, endast det bästa är gott nog), men generatorns konstruktion skiljer sig något från övriga typer på marknaden. Just det! Jag sa ju att det här är ett vindkraftverk som fungerar i alla väder och där alla komponenter är valda med omsorg för att klara temperaturer ned mot -50°C.

Effekten för den minsta, bygglovsfria modellen, blir hela 500 watt vid 10 m/s (max 1000 watt vid 13 m/s) och det kan användas för enbart vattenvärmning, eller batteriladdning, eller en kombination för olika behov med en mängd finesser för intelligent styrning och trådlös övervakning av strömproduktion, luft- och vattenvärmning.

Vindkraftverkets friktionsfria generator har svenska kullager, fläktkylning, överhettningsskydd, samt variabel elektrisk broms för skydd mot övervarvning (vindkraftverket producerar el samtidigt som det bromsar turbinens varvtal). Vindkraftverken kommer att finnas i 12, 24, 48-voltsmodell. Ut ger det även 230V ren, eller modifierad växelström.

Ett vindkraftverk i Rolls Royce-klassen är naturligtvis tillverkat av material av högsta klass med turbinblad av kolfiberarnerad epoxy, ram, hus och detaljer av duralaluminium, rostfritt stål och eloxerad aluminium. Visst är priset något högre för ett vindkraftverk av det här slaget, men då är det också världens bästa vindkraftverk för fritidshus och enfamiljshushåll.

Nu går jag ut och påbörjar prototypen innan det blir dåligt väder i verkstan.

Solpanelerna har numrerats från vänster i bild (nummer 4 ej med på bild).

Nr. 1: effekt 6 watt
Nr. 2: effekt 9 watt
Nr. 3: effekt 10 watt
Nr. 4: effekt 100 watt

Så här genomfördes testet:
Alla solpanelerna kopplades till två parallellkopplade 75 Ah 12-voltsbatterier. Mätningen utfördes vid 15-tiden på eftermiddagen och på alla fyra panelerna föll solen in ur samma vinkel, ca: 45°.

För att jämförelsen ska bli rättvis med tanke på solpanelernas effekt redovisar jag istället laddström/watt och resultatet blev följande (siffrorna inom parentes är det uppmätta värdet):

Panel nr. 1: 58 mA/watt (0,35A)
Panel nr. 2: 40 mA/watt (0,36A)
Panel nr. 3: 51 mA/watt (0,51A)
Panel nr. 4: 43 mA/watt (4,30A)

Den amorfa panelen (nummer 1) gav högst ström i förhållande till angiven effekten, medan panel nr. 3 gav mest ström av de tre mindre panelerna, trots att den var minst till formatet. Den amorfa solpanelen var den panel som tappade mist effekt vid dålig vinkel, eller vid delvis skuggning av panelen. I verkningsgrad räknat vinner panel nr.3 överlägset och totalt sett stod Sagittas amorfa 6-wattare tillsammans med 24-voltsbutikens monokristallina 10-wattare som överlägsna segrare. Panel nummer 4 (100-wattaren) halkade rejält efter i det här testet, trots att den kostat en hel del pengar och har 25 års effektgaranti (jag inser att jag blivit blåst och att effektgaranti endast garanterar ett högre pris).  Panel nr.2, även den av ett dyrare märke, hade heller ingen chans i detta test. Den här gången var alltså de två dyraste produkterna de klart sämsta och detta finns ingen anledning att tvivla på för här presenteras bara den nakna sanningen.

Jag gjorde även tester med speglar riktade mot den lilla solpanelen på 10 watt, vilket fick den att producera 19 watt. Nu är inte det att rekommendera om man är rädd om grejorna, för solpanelen blev het som en stekpanna och det är inte hälsosamt i längden.

Idag testade jag att kyla solpanelen genom att slänga två liter vatten över den och då ökade effekten omedelart med drygt 20 procent. Effektökningen höll i sig 5-10 minuter innan temperaturen i panelen steg och effekten minskade igen. Jag har lagt märke till den här kyleffekten tidigare vid regnskurar och då med ännu bättre resultat. Vattentemperaturen idag var runt 22°, så med kallare vatten hade det blivit ännu bättre.

Nu skulle jag ha haft en blomspruta här, för det kanske räcker med en väldigt liten mängd vatten som duschas över panelen. Avdunstingen i sig är energikrävande och har därmed en kylande effekt, men frågan är om det räcker.

Jag återkommer imorgon när jag nått en effektökning på 50% (kanske 100%), men nu blev jag plötsligt så där trött igen.

Idag när vi kokade potatis i sommarstugans minimala kök blev det rena ångbastun där inne och plötsligt hördes en blixt, som från ett elektriskt överslag. Trots att jag öppnade fönster och dörrar kom ytterligare ett överslag, men exakt varifrån kunde jag aldrig lokalisera. Nina sa att det luktade bränt gummi från hörnan där batterierna, regulatorn och invertern står och själv anade jag en konstig lukt, men jag vet inte från vad. Kanske (förhoppningsvis) var det bara ångan från köket som gjorde att man inbillade sig lukten.

Hur som helst gjorde det här att jag beslutade mig för att säkra upp hela systemet. Som det är nu är nu finns inte en enda säkring och kablarna som är på tok för klena (2 x 0,75 mm²) bör också bytas ut. För några dagar sedan ställde jag dessutom två små solpaneler ute på altanen, parallellkopplade och ihoptvinnande med eltejp. Kabeln går rakt in genom dörren, över golvet och direkt in på batterierna utan regulator och bara fastklämda mot batteripolerna.

Trots att jag jobbat med svagströmsinstallationer i 15 år är vår egen sommarstuga rena skräckexemplet på hur det inte ska se ut, men man tycker ju att man vet vad man sysslar med så det är lugnt, tills något oväntat händer. Nu uppstod ingen brand idag och förmodligen har jag glömt säkerhetstänkandet redan imorgon igen.